https://xn--jrnvgshistoria-5hbd.se/index.php?action=history&feed=atom&title=J%C3%A4rnmalmJärnmalm - Versionshistorik2026-06-28T21:43:16ZVersionshistorik för denna sida på wikinMediaWiki 1.39.3https://xn--jrnvgshistoria-5hbd.se/index.php?title=J%C3%A4rnmalm&diff=30430&oldid=prevJan Karlsson: Skapade sidan med '[[Hematit från Brasilien.]] Järnmalm från [[Dannemora gruva]] '''Järnmalm''' är mal...'2020-03-16T11:45:37Z<p>Skapade sidan med '<a href="/index.php/Fil:HematitaEZ.jpg" title="Fil:HematitaEZ.jpg">miniatyr|[[Hematit</a> från Brasilien.]] <a href="/index.php/Fil:J%C3%A4rnmalm_fr%C3%A5n_Dannemoragruvan.JPG" title="Fil:Järnmalm från Dannemoragruvan.JPG">miniatyr|Järnmalm från [[Dannemora gruva</a>]] '''Järnmalm''' är mal...'</p>
<p><b>Ny sida</b></p><div>[[Fil:HematitaEZ.jpg|miniatyr|[[Hematit]] från Brasilien.]]<br />
[[Fil:Järnmalm från Dannemoragruvan.JPG|miniatyr|Järnmalm från [[Dannemora gruva]]]]<br />
'''Järnmalm''' är [[malm]] som innehåller det [[metall]]iska [[grundämne]]t [[järn]]. En järnmalmsmineralisering betecknas malm om det är lönsamt att bryta den. <br />
<br />
== Järnmalm i Sverige ==<br />
Idag bryts det järnmalm i Sverige i bland annat [[Kiruna]] och [[Malmberget]]. Det är [[LKAB]] som bryter järnmalm på dessa orter. I Kiruna är det magnetit som bryts och i Malmberget är det [[magnetit]] och [[hematit]]. Sverige är en av Europas största järnmalmsproducenter.<br />
<br />
De i [[Mellansverige]] helt dominerande järnmalmsmineralen är magnetit (Fe<sub>3</sub>O<sub>4</sub>) och blodsten eller hematit (Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub>). Ofta förekommer båda mineralen i en malmkropp. Magnetiten är starkt magnetisk till skillnad från [[blodsten]]en, som fått sitt namn av att den vid repning med t.ex. kniv får ett rött streck. Andra karaktäristiska mineral kan vara knutna till vissa fyndigheter, t.ex. den [[fosfor]]rika [[apatit]]en, som i [[Grängesberg]] och [[Idkerberget]] medfört att råmalmen betraktas som en fosforrik järnmalm (ca 1&nbsp;% P). [[Manganoxid]]er och [[mangansilikat]] följer t.ex. malmer i [[Basttjärn]] och [[Dannemora gruva]], som således benämns [[mangan]]rik (upp till 3-4&nbsp;% Mn).<br />
<br />
Även innehållet [[kalk]] (CaO) och [[kiselsyra]] (SiO<sub>2</sub>) är av betydelse. Kalkrika malmer benämns basiska, SiO<sub>2</sub>-rika är däremot sura. Moderna masugnprocesser är även känsliga för innehållet alkali (Na<sub>2</sub>O+K<sub>2</sub>O) i malmen. Denna får ej överskrida 0,15&nbsp;%.<ref>''De mellansvenska järnmalmsgruvorna 1930-1980'' - En teknikhistorisk studie av Boris Serning, Karl-Axel Björkstedt och Curt Westlund, IVA-rapport 322, Ingenjörsvetenskapsakademin 1987, {{ISBN|91-7082-4142}}</ref><br />
<br />
I Fyledalen i Skåne finns en mineralisering av chamosit och [[järnspat|siderit]] där totala järninnehållet är mycket stort men där halten är för låg (30%) för att klassas som malm.<ref>Nils H. Magnusson, Malm i Sverige 1, mellersta och södra Sverige, sidan 299, {{ISBN|91-20-05545-5}}</ref><br />
<br />
==Järnmalmsprodukter==<br />
=== Fines ===<br />
{{huvudartikel|Fines}} <br />
Fines är järnmalm som har förädlats och [[malning|malts]] till ett finkornigt [[pulver]], vilket sedan sintras till större beståndsdelar innan det kan användas i [[masugn]].<ref>[http://www.lkab.com/?openform&id=330E LKAB: Förädling], läst 8 november 2014 </ref><br />
<br />
=== Pellets ===<br />
{{huvudartikel|Järnmalmspellets}}<br />
Järnmalmspellets är ett råmaterial för järnframställning via [[masugn]] eller [[direktreduktion]] (DR). Till skillnad från [[fines]] som först måste [[sinter|sintras]] (sammansmältas) i ett [[sinterverk]] till större stycken, kan pellets användas direkt i masugn.<ref>[http://www.lkab.com/sv/om-oss/Koncernoversikt/Produkter/ LKAB: Produkter] {{Wayback|url=http://www.lkab.com/sv/om-oss/Koncernoversikt/Produkter/ |date=20141022203656 }}, läst 8 november 2014 </ref> Bruten järnmalm krossas och males till en finkornking [[slig]] som [[anrikning|anrikas]] för att avlägsna [[gråberg]] och eventuella föroreningar. Olika tillsatser så som exempelvis [[olivin]] eller [[kvartsit]] blandas med sligen, samt ett bindemedel som exempelvis [[bentonit]]. Sedan rullas blandningen till kulor innan de bränns vid 1300°C i ugnar.<ref><br />
{{tidskriftsref <br />
| författare = S.P.E. Forsmo et al.<br />
| redaktör = <br />
| rubrik = Studies on the influence of a flotation collector reagent on iron ore green pellet properties<br />
| url = <br />
| år = 2008<br />
| tidskrift = Powder Technology<br />
| volym = 182<br />
| utgivningsort = <br />
| utgivare = Elsevier<br />
| nummer = 3<br />
| sid = 444-452<br />
| hämtdatum = 8 november 2014<br />
| id = <br />
| doi = <br />
| issn = <br />
| citat = <br />
| språk = <br />
}}<br />
</ref> <br />
<br />
=== Järnsvamp ===<br />
{{huvudartikel|Direktreducerat järn}}<br />
Järnsvamp är järnmalm som har reducerats till ett poröst [[järn]][[material]] utan smältning. Svampen kan sedan smältas i exempelvis en [[ljusbågsugn]].<br />
Process: Vid kolhaltsreduktion så kan det ske via ett järnsvampsverk, där man använder t.ex. vätgas som reduktionsmedel. Där om temperaturen understiger smältpunkten får man direkt ett stål med låg kolhalt.<br />
<br />
== Se även ==<br />
* [[Gruvdrift]]<br />
* [[Järnåldern]]<br />
* [[Hemjärn]]<br />
* [[Limonit]], [[järnockra]], sjömalm, myrmalm och rödjord. <br />
* [[Järn]]<br />
* [[Hematit]] och [[magnetit]]<br />
<br />
==Källor==<br />
<references /><br />
<br />
== Externa länkar ==<br />
* {{runeberg.org|nfbm|0220.html Järnmalmer}}<br />
<br />
{{geologistub}}<br />
{{Järn- och stålproduktion i Sverige}}<br />
[[Kategori:Mineral]]<br />
[[Kategori:Järn]]</div>Jan Karlsson