Härjedalen - Versionshistorik

Jan Karlsson den 5 maj 2023 kl. 20.34

2023-05-05T20:34:21Z

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2023 kl. 20.34
Rad 270:		Rad 270:
	Under somrarna är det en större skillnad temperaturmässigt i landskapet. I östra Härjedalen, i [[Älvros socken]] på gränsen till Hälsingland är medeltemperaturen högst på omkring plus 14 grader under högsommaren. I takt med att höjden ökar så avtar också temperaturen. I partiet ovanför trädgränsen är sommartemperaturen mellan plus 8 till plus 10 °C. På Härjedalens högsta punkt, det redan nämnda Helagsfjället är den enbart omkring plus 5 °C.		Under somrarna är det en större skillnad temperaturmässigt i landskapet. I östra Härjedalen, i [[Älvros socken]] på gränsen till Hälsingland är medeltemperaturen högst på omkring plus 14 grader under högsommaren. I takt med att höjden ökar så avtar också temperaturen. I partiet ovanför trädgränsen är sommartemperaturen mellan plus 8 till plus 10 °C. På Härjedalens högsta punkt, det redan nämnda Helagsfjället är den enbart omkring plus 5 °C.

	Den högsta uppmätta temperaturen i skuggan i Härjedalen är plus 36,0 °C, som uppmättes i Sveg den 8 juli 1933. Den högsta uppmätta temperaturen i nyare tid uppmättes även den i Sveg, 33,3 °C den 6 augusti 1975. Den lägsta temperaturen, minus 47,7 °C uppmättes den 10 januari 1987 i [[Storsjö]]. Under senvåren och somrarna har västra Härjedalen Sveriges lägsta temperaturer.~~{{källa behövs\|datum=2015-02}}~~ Den 3 maj 1981 uppmättes temperaturen minus 24,1 °C i [[Fjällnäs]] och i Funäsdalen uppmättes såväl den 22 juli 1888 som den 14 juli 1893 en temperatur på minus 5 °C. Den högsta nederbörden som uppmätts på ett dygn är 136 millimeter vid sjön [[Malmagen]] i slutet av augusti 1993. Den högsta uppmätta nederbörden på en hel månad uppmättes också vid Malmagen 237 millimeter juli 1973. Det högsta rapporterade snödjupet från Härjedalen är 174 centimeter i Fjällnäs den 7 mars 1988. I Härjedalen har även många tidiga och sena snöfall rapporterats. Det tidigaste kända snöfall (utanför de rena fjällområdena) i Sverige inträffade den 17 augusti 1949 i Brännvallen utanför Hede, ett snödjup på 4 centimeter. Ett mycket sent snöfall är det från Fjällnäs rapporterade 15 centimeter den 6 juli 1964. På grund av detta hör västra Härjedalens skidorter till Sveriges mest snösäkra områden.		Den högsta uppmätta temperaturen i skuggan i Härjedalen är plus 36,0 °C, som uppmättes i Sveg den 8 juli 1933. Den högsta uppmätta temperaturen i nyare tid uppmättes även den i Sveg, 33,3 °C den 6 augusti 1975. Den lägsta temperaturen, minus 47,7 °C uppmättes den 10 januari 1987 i [[Storsjö]]. Under senvåren och somrarna har västra Härjedalen Sveriges lägsta temperaturer. Den 3 maj 1981 uppmättes temperaturen minus 24,1 °C i [[Fjällnäs]] och i Funäsdalen uppmättes såväl den 22 juli 1888 som den 14 juli 1893 en temperatur på minus 5 °C. Den högsta nederbörden som uppmätts på ett dygn är 136 millimeter vid sjön [[Malmagen]] i slutet av augusti 1993. Den högsta uppmätta nederbörden på en hel månad uppmättes också vid Malmagen 237 millimeter juli 1973. Det högsta rapporterade snödjupet från Härjedalen är 174 centimeter i Fjällnäs den 7 mars 1988. I Härjedalen har även många tidiga och sena snöfall rapporterats. Det tidigaste kända snöfall (utanför de rena fjällområdena) i Sverige inträffade den 17 augusti 1949 i Brännvallen utanför Hede, ett snödjup på 4 centimeter. Ett mycket sent snöfall är det från Fjällnäs rapporterade 15 centimeter den 6 juli 1964. På grund av detta hör västra Härjedalens skidorter till Sveriges mest snösäkra områden.
	<div align=center>		<div align=center>
	<big>'''Klimattabell för Sveg'''</big> {{Klimattabell\|		<big>'''Klimattabell för Sveg'''</big> {{Klimattabell\|

Jan Karlsson den 5 maj 2023 kl. 20.33

2023-05-05T20:33:54Z

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2023 kl. 20.33
Rad 65:		Rad 65:
	===Krigstid och häxprocesser===		===Krigstid och häxprocesser===
	[[Fil:Harjedalens vapen, Nordisk familjebok.png\|mini\|höger\|Härjedalens gamla sigill]]		[[Fil:Harjedalens vapen, Nordisk familjebok.png\|mini\|höger\|Härjedalens gamla sigill]]
	Efter att Sverige bröt sig ur [[Kalmarunionen]] 1523 gick Härjedalen från att vara centralt placerad i Skandinavien till ett gränsområde mellan Sverige på ena sidan och [[Danmark-Norge]] på den andra. Härjedalen blev ockuperat tillsammans med Jämtland under det [[nordiska sjuårskriget]] och skiftade statstillhörighet ett flertal gånger. Värre kom det att bli på 1600-talet. [[Baltzarfejden]], en del av [[Kalmarkriget]], startade 1611 och svenskarna gick fram hårt, hus plundrades, kvinnor [[våldtäkt\|våldtogs]]~~{{källa behövs\|datum=2014-03}}~~ och gårdar i Hede socken brändes ned, likväl som majoriteten av [[Svegs socken\|Svegs]] gårdar, varvid många kom att fly till Norge. 1644 kom svenskarna tillbaka ([[Hannibalsfejden]]) och härjedalingarna svor snabbt sin trohet och betalade dessutom skatt för att slippa härjningar. Svenskarna drevs senare ut av norrmän och jämtar och Härjedalen var helt i norska händer när landskapet avträddes till Sverige 1645 i och med [[freden i Brömsebro]]. [[Skans]]ar kom att upprättas i [[Långå]] och i [[Älvros skans\|Älvros]]. Härjedalen fick kort därefter ett eget [[sigill]], numera [[landskapsvapen]] som återknöt till myrjärnsframställningen. Rikedomarna man i Härjedalen erhöll tack vare handel med [[järn]]varor och dylikt användes för att kringgå det svenska [[indelningsverket]]. Efter 1662 kom den härjedalska [[allmoge]]n att betala en årlig summa på 900 [[riksdaler]] silvermynt för att slippa inkvartera soldater.		Efter att Sverige bröt sig ur [[Kalmarunionen]] 1523 gick Härjedalen från att vara centralt placerad i Skandinavien till ett gränsområde mellan Sverige på ena sidan och [[Danmark-Norge]] på den andra. Härjedalen blev ockuperat tillsammans med Jämtland under det [[nordiska sjuårskriget]] och skiftade statstillhörighet ett flertal gånger. Värre kom det att bli på 1600-talet. [[Baltzarfejden]], en del av [[Kalmarkriget]], startade 1611 och svenskarna gick fram hårt, hus plundrades, kvinnor [[våldtäkt\|våldtogs]] och gårdar i Hede socken brändes ned, likväl som majoriteten av [[Svegs socken\|Svegs]] gårdar, varvid många kom att fly till Norge. 1644 kom svenskarna tillbaka ([[Hannibalsfejden]]) och härjedalingarna svor snabbt sin trohet och betalade dessutom skatt för att slippa härjningar. Svenskarna drevs senare ut av norrmän och jämtar och Härjedalen var helt i norska händer när landskapet avträddes till Sverige 1645 i och med [[freden i Brömsebro]]. [[Skans]]ar kom att upprättas i [[Långå]] och i [[Älvros skans\|Älvros]]. Härjedalen fick kort därefter ett eget [[sigill]], numera [[landskapsvapen]] som återknöt till myrjärnsframställningen. Rikedomarna man i Härjedalen erhöll tack vare handel med [[järn]]varor och dylikt användes för att kringgå det svenska [[indelningsverket]]. Efter 1662 kom den härjedalska [[allmoge]]n att betala en årlig summa på 900 [[riksdaler]] silvermynt för att slippa inkvartera soldater.
	[[Fil:Skt. Hans bal+heks.jpg\|vänster\|miniatyr\|Många ”häxor” kom att brännas på bål efter avrättning.]]		[[Fil:Skt. Hans bal+heks.jpg\|vänster\|miniatyr\|Många ”häxor” kom att brännas på bål efter avrättning.]]
	Strax efter övertagandet drabbades det fortfarande norsksinnade Härjedalen av [[häxjakt]], själva startskottet till häxjakten i Sverige uppstod då Gertrud Svensdotter pressad av den svenske kyrkoherden anklagade [[Märet Jonsdotter]] (Stor-Märet) från Lillhärdal för häxeri 1668. Stor-Märet nekade bestämt till anklagelserna och försökte försvara sig in i det sista, men till ingen nytta. Hon blev den första att brännas på bål, på [[Spångmyrholmen]]. De kommande åren hölls åtskilliga processer mot häxor i landskapet, i Lillhärdal stod inte mindre än 56 personer anklagade vid ett tillfälle. Härjedalshäxor kunde påträffas i varje by. Ofta var det barn som anklagade vuxna. De sade sig ha blivit lurade att följa med på nattliga aktiviteter färdandes på upp och ned-vända djur såsom hästar, kor eller getter. En ung jänta, ''Sigrid Svensdotter'' angav sin gamla [[farmor]] för häxeri och [[Blåkulla]] låg självklart på andra sidan [[Skanderna\|Kölen]], i Norge.		Strax efter övertagandet drabbades det fortfarande norsksinnade Härjedalen av [[häxjakt]], själva startskottet till häxjakten i Sverige uppstod då Gertrud Svensdotter pressad av den svenske kyrkoherden anklagade [[Märet Jonsdotter]] (Stor-Märet) från Lillhärdal för häxeri 1668. Stor-Märet nekade bestämt till anklagelserna och försökte försvara sig in i det sista, men till ingen nytta. Hon blev den första att brännas på bål, på [[Spångmyrholmen]]. De kommande åren hölls åtskilliga processer mot häxor i landskapet, i Lillhärdal stod inte mindre än 56 personer anklagade vid ett tillfälle. Härjedalshäxor kunde påträffas i varje by. Ofta var det barn som anklagade vuxna. De sade sig ha blivit lurade att följa med på nattliga aktiviteter färdandes på upp och ned-vända djur såsom hästar, kor eller getter. En ung jänta, ''Sigrid Svensdotter'' angav sin gamla [[farmor]] för häxeri och [[Blåkulla]] låg självklart på andra sidan [[Skanderna\|Kölen]], i Norge.
Rad 244:		Rad 244:
	\|colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center\|<small>Källa: [https://web.archive.org/web/20070221111015/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01/MI0810_2005A01_SM_MI38SM0601.pdf SCB, Tätorter 2005]</small>		\|colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center\|<small>Källa: [https://web.archive.org/web/20070221111015/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01/MI0810_2005A01_SM_MI38SM0601.pdf SCB, Tätorter 2005]</small>
	\|}		\|}
	Härjedalen är ett [[högland\|högt beläget landområde]] i hjärtat av den [[skandinaviska halvön]]. Fyra femtedelar av ytan ligger mer än 500 [[meter över havet]] och ett fyrtiotal platser~~{{förtydliga\|datum=2015-02}}~~ ligger över 1 000 meter över havet.		Härjedalen är ett [[högland\|högt beläget landområde]] i hjärtat av den [[skandinaviska halvön]]. Fyra femtedelar av ytan ligger mer än 500 [[meter över havet]] och ett fyrtiotal platser ligger över 1 000 meter över havet.
	[[Fil:Flatruet road sign.jpg\|miniatyr\|vänster\|Flatruet]]		[[Fil:Flatruet road sign.jpg\|miniatyr\|vänster\|Flatruet]]
	Landskapet har även Sveriges högst belägna ort, [[Högvålen]], 830 m ö.h. I nord-sydlig riktning sträcker sig landskapet 90 kilometer och i öst-västlig riktning 180 kilometer. Härjedalens högsta punkt är [[Helagsfjället]] med sina 1 796 meter över havet. Landskapets lägsta punkt är däremot så pass hög som 280 meter över havet och landskapet har trots sin ringa storlek stora höjdskillnader. Inget landskap kommer i närheten av den medelhöjd över havet som Härjedalen har. I Härjedalen finns landets högst belägna allmänna väg, [[Flatruetvägen]].		Landskapet har även Sveriges högst belägna ort, [[Högvålen]], 830 m ö.h. I nord-sydlig riktning sträcker sig landskapet 90 kilometer och i öst-västlig riktning 180 kilometer. Härjedalens högsta punkt är [[Helagsfjället]] med sina 1 796 meter över havet. Landskapets lägsta punkt är däremot så pass hög som 280 meter över havet och landskapet har trots sin ringa storlek stora höjdskillnader. Inget landskap kommer i närheten av den medelhöjd över havet som Härjedalen har. I Härjedalen finns landets högst belägna allmänna väg, [[Flatruetvägen]].

Jan Karlsson den 14 januari 2021 kl. 06.34

2021-01-14T06:34:26Z

← Äldre version		Versionen från 14 januari 2021 kl. 06.34
Rad 1:		Rad 1:
	~~<!--~~{{coord\|62.109\|N\|13.590\|E\|display=title}}~~-->~~		{{coord\|62.109\|N\|13.590\|E\|display=title}}
	{{landskapsfakta\|		{{landskapsfakta\|
	\|namn=Härjedalen		\|namn=Härjedalen

Jan Karlsson: /* Demografi */

2021-01-07T18:52:11Z

Demografi

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2021 kl. 18.52
Rad 191:		Rad 191:
	{{Pixelstapel\|2000<ref name=" årsbok2002">{{Webbref \| url = http://www.scb.se/statistik/AA/OV0904/2000I02/A01S%C3%850201.pdf \| titel=Statistisk årsbok för Sverige 2002 \| författare = \| format =PDF \| verk = \| datum= \| utgivare =Statistiska centralbyrån \| hämtdatum = 2012-12-15 \| språk =sv }}</ref>\|#B0C4DE\|351\|\|10 656}}		{{Pixelstapel\|2000<ref name=" årsbok2002">{{Webbref \| url = http://www.scb.se/statistik/AA/OV0904/2000I02/A01S%C3%850201.pdf \| titel=Statistisk årsbok för Sverige 2002 \| författare = \| format =PDF \| verk = \| datum= \| utgivare =Statistiska centralbyrån \| hämtdatum = 2012-12-15 \| språk =sv }}</ref>\|#B0C4DE\|351\|\|10 656}}
	{{Pixelstapel\|2010<ref name="landskap2010">{{Webbref \| url = http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____333557.aspx \| titel=Folkmängd i landskapen den 31 december 2010 \| författare = \| format = \| verk = \| datum= 2012-05-09 \| utgivare =Statistiska centralbyrån \| hämtdatum = 2012-12-15 \| språk =sv }}</ref>\|#B0C4DE\|328\|\|9 937}}		{{Pixelstapel\|2010<ref name="landskap2010">{{Webbref \| url = http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____333557.aspx \| titel=Folkmängd i landskapen den 31 december 2010 \| författare = \| format = \| verk = \| datum= 2012-05-09 \| utgivare =Statistiska centralbyrån \| hämtdatum = 2012-12-15 \| språk =sv }}</ref>\|#B0C4DE\|328\|\|9 937}}
	\|beskrivning = Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) ~~via [[:fi:Härjedalen#Väestönkehitys\|fiwp]]~~		\|beskrivning = Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)
	}}		}}

Jan Karlsson: /* Externa länkar */

2021-01-07T18:40:04Z

Externa länkar

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2021 kl. 18.40
Rad 364:		Rad 364:

	== Externa länkar ==		== Externa länkar ==
	{{Commons\|Category:Härjedalen}}		<!--{{Commons\|Category:Härjedalen}}-->
	*[https://web.archive.org/web/20060921183109/http://www.sverigeguiden.com/landskap/harj.htm Härjedalen - fakta och karta]		*[https://web.archive.org/web/20060921183109/http://www.sverigeguiden.com/landskap/harj.htm Härjedalen - fakta och karta]
	*[http://www.jamtland.info/ Jämtland-Härjedalen Turism]		*[http://www.jamtland.info/ Jämtland-Härjedalen Turism]

Jan Karlsson: /* Tryckta källor */

2021-01-07T18:39:03Z

Tryckta källor

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2021 kl. 18.39
Rad 354:		Rad 354:

	===Tryckta källor===		===Tryckta källor===
	*{{bokref \|författare=[[Elof Hellquist]] \|år=1922 \|titel=Svensk etymologisk ordbok \|upplaga=Första upplagan \|utgivningsort=[[Lund]] \|utgivare=[[Gleerups förlag]]}}		*{{bokref \|författare=[[Elof Hellquist]] \|år=1922 \|titel=Svensk etymologisk ordbok \|upplaga=Första upplagan \|utgivningsort=[[Lund]] <!--\|utgivare=[[Gleerups förlag]]-->}}
	*{{bokref \|författare=Herm Hofberg \|år=1896 \|titel=Genom Sveriges Bygder \|upplaga=Tredje upplagan\|utgivningsort=[[Stockholm]] \|utgivare=[[Bonniers förlag]]}}		*{{bokref \|författare=Herm Hofberg \|år=1896 \|titel=Genom Sveriges Bygder \|upplaga=Tredje upplagan\|utgivningsort=[[Stockholm]] \|<!--utgivare=[[Bonniers förlag]]-->}}
	*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]\|}}		*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|<!--utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]-->\|}}
	*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|<!--utgivare=Jämtlands läns museum\|-->}} <!--{{ISBN\|91-7948-065-9}}-->		*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|<!--utgivare=Jämtlands läns museum\|-->}} <!--{{ISBN\|91-7948-065-9}}-->
	*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund <!--\|utgivare=Jämtlands läns museum-->}}		*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund <!--\|utgivare=Jämtlands läns museum-->}}

Jan Karlsson: /* Tryckta källor */

2021-01-07T18:38:22Z

Tryckta källor

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2021 kl. 18.38
Rad 357:		Rad 357:
	*{{bokref \|författare=Herm Hofberg \|år=1896 \|titel=Genom Sveriges Bygder \|upplaga=Tredje upplagan\|utgivningsort=[[Stockholm]] \|utgivare=[[Bonniers förlag]]}}		*{{bokref \|författare=Herm Hofberg \|år=1896 \|titel=Genom Sveriges Bygder \|upplaga=Tredje upplagan\|utgivningsort=[[Stockholm]] \|utgivare=[[Bonniers förlag]]}}
	*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]\|}}		*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]\|}}
	*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|<!--utgivare=Jämtlands läns museum\|-->}} {{ISBN\|91-7948-065-9}}		*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|<!--utgivare=Jämtlands läns museum\|-->}} <!--{{ISBN\|91-7948-065-9}}-->
	*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund <!--\|utgivare=Jämtlands läns museum-->}}		*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund <!--\|utgivare=Jämtlands läns museum-->}}
	*Uppslagsverket ''[[Nationalencyklopedin]] (NE) Multimedia'' 2000, uppslagsordet ''Härjedalen''		*Uppslagsverket ''[[Nationalencyklopedin]] (NE) Multimedia'' 2000, uppslagsordet ''Härjedalen''

Jan Karlsson: /* Tryckta källor */

2021-01-07T18:37:57Z

Tryckta källor

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2021 kl. 18.37
Rad 357:		Rad 357:
	*{{bokref \|författare=Herm Hofberg \|år=1896 \|titel=Genom Sveriges Bygder \|upplaga=Tredje upplagan\|utgivningsort=[[Stockholm]] \|utgivare=[[Bonniers förlag]]}}		*{{bokref \|författare=Herm Hofberg \|år=1896 \|titel=Genom Sveriges Bygder \|upplaga=Tredje upplagan\|utgivningsort=[[Stockholm]] \|utgivare=[[Bonniers förlag]]}}
	*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]\|}}		*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]\|}}
	*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|utgivare=Jämtlands läns museum\|}} {{ISBN\|91-7948-065-9}}		*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|<!--utgivare=Jämtlands läns museum\|-->}} {{ISBN\|91-7948-065-9}}
	*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund <!--\|utgivare=Jämtlands läns museum-->}}		*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund <!--\|utgivare=Jämtlands läns museum-->}}
	*Uppslagsverket ''[[Nationalencyklopedin]] (NE) Multimedia'' 2000, uppslagsordet ''Härjedalen''		*Uppslagsverket ''[[Nationalencyklopedin]] (NE) Multimedia'' 2000, uppslagsordet ''Härjedalen''

Jan Karlsson: /* Tryckta källor */

2021-01-07T18:37:26Z

Tryckta källor

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2021 kl. 18.37
Rad 358:		Rad 358:
	*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]\|}}		*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]\|}}
	*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|utgivare=Jämtlands läns museum\|}} {{ISBN\|91-7948-065-9}}		*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|utgivare=Jämtlands läns museum\|}} {{ISBN\|91-7948-065-9}}
	*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund \|utgivare=Jämtlands läns museum}}		*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund <!--\|utgivare=Jämtlands läns museum-->}}
	*Uppslagsverket ''[[Nationalencyklopedin]] (NE) Multimedia'' 2000, uppslagsordet ''Härjedalen''		*Uppslagsverket ''[[Nationalencyklopedin]] (NE) Multimedia'' 2000, uppslagsordet ''Härjedalen''
	*{{Ugglan\|artikel=Härjedalen\|url=http://runeberg.org/nfbl/0092.html}}		*{{Ugglan\|artikel=Härjedalen\|url=http://runeberg.org/nfbl/0092.html}}

Jan Karlsson den 7 januari 2021 kl. 18.35

2021-01-07T18:35:57Z

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2021 kl. 18.35
Rad 1:		Rad 1:
	~~:''För kommunen, se [[Härjedalens kommun]].''~~		<!--{{coord\|62.109\|N\|13.590\|E\|display=title}}-->
	{{coord\|62.109\|N\|13.590\|E\|display=title}}
	{{landskapsfakta\|		{{landskapsfakta\|
	\|namn=Härjedalen		\|namn=Härjedalen

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2023 kl. 20.33
Rad 65:		Rad 65:
	===Krigstid och häxprocesser===		===Krigstid och häxprocesser===
	[[Fil:Harjedalens vapen, Nordisk familjebok.png\|mini\|höger\|Härjedalens gamla sigill]]		[[Fil:Harjedalens vapen, Nordisk familjebok.png\|mini\|höger\|Härjedalens gamla sigill]]
	Efter att Sverige bröt sig ur [[Kalmarunionen]] 1523 gick Härjedalen från att vara centralt placerad i Skandinavien till ett gränsområde mellan Sverige på ena sidan och [[Danmark-Norge]] på den andra. Härjedalen blev ockuperat tillsammans med Jämtland under det [[nordiska sjuårskriget]] och skiftade statstillhörighet ett flertal gånger. Värre kom det att bli på 1600-talet. [[Baltzarfejden]], en del av [[Kalmarkriget]], startade 1611 och svenskarna gick fram hårt, hus plundrades, kvinnor [[våldtäkt\|våldtogs]]~~{{källa behövs\|datum=2014-03}}~~ och gårdar i Hede socken brändes ned, likväl som majoriteten av [[Svegs socken\|Svegs]] gårdar, varvid många kom att fly till Norge. 1644 kom svenskarna tillbaka ([[Hannibalsfejden]]) och härjedalingarna svor snabbt sin trohet och betalade dessutom skatt för att slippa härjningar. Svenskarna drevs senare ut av norrmän och jämtar och Härjedalen var helt i norska händer när landskapet avträddes till Sverige 1645 i och med [[freden i Brömsebro]]. [[Skans]]ar kom att upprättas i [[Långå]] och i [[Älvros skans\|Älvros]]. Härjedalen fick kort därefter ett eget [[sigill]], numera [[landskapsvapen]] som återknöt till myrjärnsframställningen. Rikedomarna man i Härjedalen erhöll tack vare handel med [[järn]]varor och dylikt användes för att kringgå det svenska [[indelningsverket]]. Efter 1662 kom den härjedalska [[allmoge]]n att betala en årlig summa på 900 [[riksdaler]] silvermynt för att slippa inkvartera soldater.		Efter att Sverige bröt sig ur [[Kalmarunionen]] 1523 gick Härjedalen från att vara centralt placerad i Skandinavien till ett gränsområde mellan Sverige på ena sidan och [[Danmark-Norge]] på den andra. Härjedalen blev ockuperat tillsammans med Jämtland under det [[nordiska sjuårskriget]] och skiftade statstillhörighet ett flertal gånger. Värre kom det att bli på 1600-talet. [[Baltzarfejden]], en del av [[Kalmarkriget]], startade 1611 och svenskarna gick fram hårt, hus plundrades, kvinnor [[våldtäkt\|våldtogs]] och gårdar i Hede socken brändes ned, likväl som majoriteten av [[Svegs socken\|Svegs]] gårdar, varvid många kom att fly till Norge. 1644 kom svenskarna tillbaka ([[Hannibalsfejden]]) och härjedalingarna svor snabbt sin trohet och betalade dessutom skatt för att slippa härjningar. Svenskarna drevs senare ut av norrmän och jämtar och Härjedalen var helt i norska händer när landskapet avträddes till Sverige 1645 i och med [[freden i Brömsebro]]. [[Skans]]ar kom att upprättas i [[Långå]] och i [[Älvros skans\|Älvros]]. Härjedalen fick kort därefter ett eget [[sigill]], numera [[landskapsvapen]] som återknöt till myrjärnsframställningen. Rikedomarna man i Härjedalen erhöll tack vare handel med [[järn]]varor och dylikt användes för att kringgå det svenska [[indelningsverket]]. Efter 1662 kom den härjedalska [[allmoge]]n att betala en årlig summa på 900 [[riksdaler]] silvermynt för att slippa inkvartera soldater.
	[[Fil:Skt. Hans bal+heks.jpg\|vänster\|miniatyr\|Många ”häxor” kom att brännas på bål efter avrättning.]]		[[Fil:Skt. Hans bal+heks.jpg\|vänster\|miniatyr\|Många ”häxor” kom att brännas på bål efter avrättning.]]
	Strax efter övertagandet drabbades det fortfarande norsksinnade Härjedalen av [[häxjakt]], själva startskottet till häxjakten i Sverige uppstod då Gertrud Svensdotter pressad av den svenske kyrkoherden anklagade [[Märet Jonsdotter]] (Stor-Märet) från Lillhärdal för häxeri 1668. Stor-Märet nekade bestämt till anklagelserna och försökte försvara sig in i det sista, men till ingen nytta. Hon blev den första att brännas på bål, på [[Spångmyrholmen]]. De kommande åren hölls åtskilliga processer mot häxor i landskapet, i Lillhärdal stod inte mindre än 56 personer anklagade vid ett tillfälle. Härjedalshäxor kunde påträffas i varje by. Ofta var det barn som anklagade vuxna. De sade sig ha blivit lurade att följa med på nattliga aktiviteter färdandes på upp och ned-vända djur såsom hästar, kor eller getter. En ung jänta, ''Sigrid Svensdotter'' angav sin gamla [[farmor]] för häxeri och [[Blåkulla]] låg självklart på andra sidan [[Skanderna\|Kölen]], i Norge.		Strax efter övertagandet drabbades det fortfarande norsksinnade Härjedalen av [[häxjakt]], själva startskottet till häxjakten i Sverige uppstod då Gertrud Svensdotter pressad av den svenske kyrkoherden anklagade [[Märet Jonsdotter]] (Stor-Märet) från Lillhärdal för häxeri 1668. Stor-Märet nekade bestämt till anklagelserna och försökte försvara sig in i det sista, men till ingen nytta. Hon blev den första att brännas på bål, på [[Spångmyrholmen]]. De kommande åren hölls åtskilliga processer mot häxor i landskapet, i Lillhärdal stod inte mindre än 56 personer anklagade vid ett tillfälle. Härjedalshäxor kunde påträffas i varje by. Ofta var det barn som anklagade vuxna. De sade sig ha blivit lurade att följa med på nattliga aktiviteter färdandes på upp och ned-vända djur såsom hästar, kor eller getter. En ung jänta, ''Sigrid Svensdotter'' angav sin gamla [[farmor]] för häxeri och [[Blåkulla]] låg självklart på andra sidan [[Skanderna\|Kölen]], i Norge.
Rad 244:		Rad 244:
	\|colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center\|<small>Källa: [https://web.archive.org/web/20070221111015/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01/MI0810_2005A01_SM_MI38SM0601.pdf SCB, Tätorter 2005]</small>		\|colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center\|<small>Källa: [https://web.archive.org/web/20070221111015/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01/MI0810_2005A01_SM_MI38SM0601.pdf SCB, Tätorter 2005]</small>
	\|}		\|}
	Härjedalen är ett [[högland\|högt beläget landområde]] i hjärtat av den [[skandinaviska halvön]]. Fyra femtedelar av ytan ligger mer än 500 [[meter över havet]] och ett fyrtiotal platser~~{{förtydliga\|datum=2015-02}}~~ ligger över 1 000 meter över havet.		Härjedalen är ett [[högland\|högt beläget landområde]] i hjärtat av den [[skandinaviska halvön]]. Fyra femtedelar av ytan ligger mer än 500 [[meter över havet]] och ett fyrtiotal platser ligger över 1 000 meter över havet.
	[[Fil:Flatruet road sign.jpg\|miniatyr\|vänster\|Flatruet]]		[[Fil:Flatruet road sign.jpg\|miniatyr\|vänster\|Flatruet]]
	Landskapet har även Sveriges högst belägna ort, [[Högvålen]], 830 m ö.h. I nord-sydlig riktning sträcker sig landskapet 90 kilometer och i öst-västlig riktning 180 kilometer. Härjedalens högsta punkt är [[Helagsfjället]] med sina 1 796 meter över havet. Landskapets lägsta punkt är däremot så pass hög som 280 meter över havet och landskapet har trots sin ringa storlek stora höjdskillnader. Inget landskap kommer i närheten av den medelhöjd över havet som Härjedalen har. I Härjedalen finns landets högst belägna allmänna väg, [[Flatruetvägen]].		Landskapet har även Sveriges högst belägna ort, [[Högvålen]], 830 m ö.h. I nord-sydlig riktning sträcker sig landskapet 90 kilometer och i öst-västlig riktning 180 kilometer. Härjedalens högsta punkt är [[Helagsfjället]] med sina 1 796 meter över havet. Landskapets lägsta punkt är däremot så pass hög som 280 meter över havet och landskapet har trots sin ringa storlek stora höjdskillnader. Inget landskap kommer i närheten av den medelhöjd över havet som Härjedalen har. I Härjedalen finns landets högst belägna allmänna väg, [[Flatruetvägen]].

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2021 kl. 18.39
Rad 354:		Rad 354:

	===Tryckta källor===		===Tryckta källor===
	*{{bokref \|författare=[[Elof Hellquist]] \|år=1922 \|titel=Svensk etymologisk ordbok \|upplaga=Första upplagan \|utgivningsort=[[Lund]] \|utgivare=[[Gleerups förlag]]}}		*{{bokref \|författare=[[Elof Hellquist]] \|år=1922 \|titel=Svensk etymologisk ordbok \|upplaga=Första upplagan \|utgivningsort=[[Lund]] <!--\|utgivare=[[Gleerups förlag]]-->}}
	*{{bokref \|författare=Herm Hofberg \|år=1896 \|titel=Genom Sveriges Bygder \|upplaga=Tredje upplagan\|utgivningsort=[[Stockholm]] \|utgivare=[[Bonniers förlag]]}}		*{{bokref \|författare=Herm Hofberg \|år=1896 \|titel=Genom Sveriges Bygder \|upplaga=Tredje upplagan\|utgivningsort=[[Stockholm]] \|<!--utgivare=[[Bonniers förlag]]-->}}
	*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]\|}}		*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|<!--utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]-->\|}}
	*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|<!--utgivare=Jämtlands läns museum\|-->}} <!--{{ISBN\|91-7948-065-9}}-->		*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|<!--utgivare=Jämtlands läns museum\|-->}} <!--{{ISBN\|91-7948-065-9}}-->
	*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund <!--\|utgivare=Jämtlands läns museum-->}}		*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund <!--\|utgivare=Jämtlands läns museum-->}}

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2021 kl. 18.38
Rad 357:		Rad 357:
	*{{bokref \|författare=Herm Hofberg \|år=1896 \|titel=Genom Sveriges Bygder \|upplaga=Tredje upplagan\|utgivningsort=[[Stockholm]] \|utgivare=[[Bonniers förlag]]}}		*{{bokref \|författare=Herm Hofberg \|år=1896 \|titel=Genom Sveriges Bygder \|upplaga=Tredje upplagan\|utgivningsort=[[Stockholm]] \|utgivare=[[Bonniers förlag]]}}
	*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]\|}}		*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]\|}}
	*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|<!--utgivare=Jämtlands läns museum\|-->}} {{ISBN\|91-7948-065-9}}		*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|<!--utgivare=Jämtlands läns museum\|-->}} <!--{{ISBN\|91-7948-065-9}}-->
	*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund <!--\|utgivare=Jämtlands läns museum-->}}		*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund <!--\|utgivare=Jämtlands läns museum-->}}
	*Uppslagsverket ''[[Nationalencyklopedin]] (NE) Multimedia'' 2000, uppslagsordet ''Härjedalen''		*Uppslagsverket ''[[Nationalencyklopedin]] (NE) Multimedia'' 2000, uppslagsordet ''Härjedalen''

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2021 kl. 18.37
Rad 357:		Rad 357:
	*{{bokref \|författare=Herm Hofberg \|år=1896 \|titel=Genom Sveriges Bygder \|upplaga=Tredje upplagan\|utgivningsort=[[Stockholm]] \|utgivare=[[Bonniers förlag]]}}		*{{bokref \|författare=Herm Hofberg \|år=1896 \|titel=Genom Sveriges Bygder \|upplaga=Tredje upplagan\|utgivningsort=[[Stockholm]] \|utgivare=[[Bonniers förlag]]}}
	*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]\|}}		*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]\|}}
	*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|utgivare=Jämtlands läns museum\|}} {{ISBN\|91-7948-065-9}}		*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|<!--utgivare=Jämtlands läns museum\|-->}} {{ISBN\|91-7948-065-9}}
	*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund <!--\|utgivare=Jämtlands läns museum-->}}		*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund <!--\|utgivare=Jämtlands läns museum-->}}
	*Uppslagsverket ''[[Nationalencyklopedin]] (NE) Multimedia'' 2000, uppslagsordet ''Härjedalen''		*Uppslagsverket ''[[Nationalencyklopedin]] (NE) Multimedia'' 2000, uppslagsordet ''Härjedalen''

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2021 kl. 18.37
Rad 358:		Rad 358:
	*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]\|}}		*{{bokref \|författare=Lars Rumar \|år=1998 \|titel=Historia kring Kölen \|upplaga=Andra upplagan \|utgivningsort=[[Östersund]] \|utgivare=[[Jämtlands läns museum]]/[[Jamtli]]\|}}
	*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|utgivare=Jämtlands läns museum\|}} {{ISBN\|91-7948-065-9}}		*{{bokref \|författare=Bergström-Magnusson-Raihle \|år=1991 \|titel=Härjedalen - Natur och kulturhistoria \|utgivningsort=Östersund \|utgivare=Jämtlands läns museum\|}} {{ISBN\|91-7948-065-9}}
	*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund \|utgivare=Jämtlands läns museum}}		*{{bokref \|efternamn=Rentzhog \|förnamn=Sten (red.) \|författarlänk=Sten Rentzhog\|år=1992 \|titel=Jämten 1993 \|medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, [[Stefan Brink]], Anders Hansson, Nils-Erik Eriksson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.\|utgivningsort=Östersund <!--\|utgivare=Jämtlands läns museum-->}}
	*Uppslagsverket ''[[Nationalencyklopedin]] (NE) Multimedia'' 2000, uppslagsordet ''Härjedalen''		*Uppslagsverket ''[[Nationalencyklopedin]] (NE) Multimedia'' 2000, uppslagsordet ''Härjedalen''
	*{{Ugglan\|artikel=Härjedalen\|url=http://runeberg.org/nfbl/0092.html}}		*{{Ugglan\|artikel=Härjedalen\|url=http://runeberg.org/nfbl/0092.html}}