Jan Karlsson den 2 januari 2021 kl. 22.13

2021-01-02T22:13:23Z

← Äldre version		Versionen från 2 januari 2021 kl. 22.13
Rad 32:		Rad 32:
	\|fotnoter = Källor		\|fotnoter = Källor
	\|kartrubrik =		\|kartrubrik =
	\|karta = {{~~Linjekarta_Dala–Ockelbo–Norrsundets~~ Järnväg}}		\|karta = {{Linjekarta_Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg}}
	}}		}}
	'''Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg''' (DONJ) var en [[smalspår]]ig (891 mm) järnväg mellan [[Linghed]] i [[Dalarna]] och [[Norrsundet]] vid Gästrikekusten via [[Ockelbo]] i [[Gästrikland]]s inland. Järnvägen byggdes som sex skilda men sammanhängande banor mellan 1874 och 1895 för att få bättre transportmöjligheter av råvaror och färdiga produkter inom gruv- och skogsindustrin. För att förenkla driften slogs de fem västliga delarna 1899 samman i Dala-Ockelbo Järnväg, DOJ, som tillsammans med den sjätte [[Ockelbo–Norrsundet Järnväg]], ONJ, ägdes av Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg.		'''Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg''' (DONJ) var en [[smalspår]]ig (891 mm) järnväg mellan [[Linghed]] i [[Dalarna]] och [[Norrsundet]] vid Gästrikekusten via [[Ockelbo]] i [[Gästrikland]]s inland. Järnvägen byggdes som sex skilda men sammanhängande banor mellan 1874 och 1895 för att få bättre transportmöjligheter av råvaror och färdiga produkter inom gruv- och skogsindustrin. För att förenkla driften slogs de fem västliga delarna 1899 samman i Dala-Ockelbo Järnväg, DOJ, som tillsammans med den sjätte [[Ockelbo–Norrsundet Järnväg]], ONJ, ägdes av Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg.

Jan Karlsson den 2 januari 2021 kl. 09.24

2021-01-02T09:24:42Z

← Äldre version		Versionen från 2 januari 2021 kl. 09.24
Rad 3:		Rad 3:
	\|färg = <!--Används för att ändra bakgrundsfärg på rubriker -->		\|färg = <!--Används för att ändra bakgrundsfärg på rubriker -->
	\|textfärg = <!--Används för att ändra textfärg på rubriker -->		\|textfärg = <!--Används för att ändra textfärg på rubriker -->
	\|bild = Locomotive DONJ 12 09.~~JPG~~		\|bild = Locomotive DONJ 12 09.jpg
	\|bildtext = Jädraås station (2009)		\|bildtext = Jädraås station (2009)
	\|plats = [[Dalarna]]<br>[[Gästrikland]]		\|plats = [[Dalarna]]<br>[[Gästrikland]]

Jan Karlsson: Skapade sidan med '{{Infobox järnväg |namn = Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg |färg = |textfärg...'

2021-01-02T09:24:25Z

Skapade sidan med '{{Infobox järnväg |namn = Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg |färg =  |textfärg...'

Ny sida

{{Infobox järnväg
|namn = Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg
|färg = 
|textfärg = 
|bild = Locomotive DONJ 12 09.JPG
|bildtext = Jädraås station (2009)
|plats = [[Dalarna]] [[Gästrikland]]
|sträcka = [[Linghed]]–[[Norrsundet]]
|anslutande = [[Åg–Vintjärns Järnväg]] '''Normalspår''' [[Ostkustbanan]] [[Norra stambanan]] [[Gävle-Ockelbo Järnväg]]
|invigd = 1897
|nedlagd = 1971
|ägare = [[Kopparfors|Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag]]
|banoperatör = 
|trafikoperatör = 
|biljettoperatör = 
|längd = 85,8
|spårantal = Enkelspår
|spårvidd = 891
|spårtyp = smalspår
|axellast =
|STVM =
|lutning = 25
|radie = 178
|ATC =
|ERTMS = 
|Fjärrblockering =
|signalsystem =
|hastighet = 15
|elektrifierad =
|matning =
|lastprofil =
|fotnoter = Källor
|kartrubrik =
|karta = {{Linjekarta_Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg}}
}}
'''Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg''' (DONJ) var en [[smalspår]]ig (891 mm) järnväg mellan [[Linghed]] i [[Dalarna]] och [[Norrsundet]] vid Gästrikekusten via [[Ockelbo]] i [[Gästrikland]]s inland. Järnvägen byggdes som sex skilda men sammanhängande banor mellan 1874 och 1895 för att få bättre transportmöjligheter av råvaror och färdiga produkter inom gruv- och skogsindustrin. För att förenkla driften slogs de fem västliga delarna 1899 samman i Dala-Ockelbo Järnväg, DOJ, som tillsammans med den sjätte [[Ockelbo–Norrsundet Järnväg]], ONJ, ägdes av Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg.

==Historia==
Järnvägen började byggas 1874 av [[Ockelboverken]] för att ersatte hästdragna foror mellan [[gruva]]n vid Vintjärn och [[masugn]]en i Jädraås. Den första delsträckan var 11,4 kilometer mellan Vintjärn övre och Lilla Björnmossen, [[Vintjärn–Lilla Björnmossens Järnväg]] (WBJ), som fick koncession 1874 och bygget startade samma år. Sträckan öppnades för intern godstrafik 1876 och allmän godstrafik 1877. Nästa koncession erhölls 1876 för [[Lilla Björnmossen–Tallås Järnväg]] (BTJ) och banan började byggas 1877. Den öppnades för intern godstrafik 1880 och allmän godstrafik 1884. Här omlastades järnmalmen till hästfora för transport till [[masugnen]] i Åmot innan den upphörde 1887. Nästa och sista delen byggd av Ockelboverken var [[Tallås–Jädraås Järnväg]] (TJJ) som fick koncession 1880. Intern godstrafik började 1881 och den öppnades för allmän godstrafik 1884. Den sammanhängande järnvägen förband nu gruvorna i Vintjärn med masugnen i Jädraås.

Ockelboverken köptes 1887 av [[Kopparfors|Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag]]. Samma år byggdes och öppnades sträckan Linghed–Vintjärn för intern godstrafik. Jädraås–Ockelbo började byggas 1888 och Jädraås–Wij bruk öppnades för intern godstrafik 1889 och sista sträckan till Ockelbo öppnades 1890. Koncession för sträckorna [[Linghed–Vintjärn Järnväg]] (LWJ) och [[Jädraås–Ockelbo Järnväg]] (JOJ) erhölls 1896 i samband med färdigställandet av Ockelbo–Norrsundet Järnväg. Koncession för Ockelbo–Norrsundet Järnväg beviljades 1892 och banan öppnades för intern godstrafik 1895. Dessa tre banor öppnades för allman godstrafik 1897 och koncessionen gav också tillstånd till persontrafik.

När [[Ostkustbanan]] byggdes skulle den korsa Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg öster om Åbydal. Det fanns flera förslag på hur banorna skulle ha förbindelse men när Ostkustbanan öppnades 1926 var ett spår byggt från Åbydal till Hamrångefjärden som var stationen på Ostkustbanan. Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg korsade Ostkustbanan på en viadukt. För att undvika omlastning av godset byggdes redan 1931 den första rampen vid Hamrångefjärden för att köra [[normalspår]]iga [[godsvagn]]ar på [[smalspår]]iga [[överföringsvagn]]ar till Norrsundet. Det fanns olika förslag på treskensspår till Norrsundet men trafiken med överföringsvagnar fortsatte fram till nedläggningen när sträckan till Norrsundet breddades till normalspår med en nybyggd anslutning till Hamrångefjärden.

===Åbrobanan lastplatser===
För att transportera skogsprodukter från sydost om Ockelbo byggdes mellan 1916 och 1919 ett 11 kilometer långt stickspår från Nyåbrons lastplats till sjön Fjärden. Stickspåret korsade [[Norra stambanan]] vid Åbro på en viadukt. Skogstransporterna upphörde 1952 och spåret revs 1955.

===Lok===
Vintjärn-Lilla Björnmossens Järnväg började med ett [[tanklok]] tillverkat 1875 av [[Nohab|Nydqvist & Holm]]<ref>{{webbref|titel=Ånglok tillverkade av Nydqvist & Holm|url=http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_nydqvist&holm_01.html|utgivare=Historiskt om Svenska Järnvägar|hämtdatum=2013-02-08}}</ref>. Ett begagnat ånglok också tillverkat 1883 av Nydqvist & Holm<ref>{{webbref|titel=Ånglok tillverkade av Nydqvist & Holm|url=http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_nydqvist&holm_03.html|utgivare=Historiskt om Svenska Järnvägar|hämtdatum=2013-02-08}}</ref> köptes 1887 från [[Länna-Norrtälje Järnväg]]<ref>{{webbref|titel=LNJ 2 fanns "två gånger" och båda hette Upland|url=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=87475|utgivare=Järnvägshistoriskt Forum|hämtdatum=2013-02-08|datum=2011-09-03}}</ref>. Tre tanklok köptes 1888 från [[Atlas Copco|Atlas]]<ref name="atlasmajoren">{{webbref|titel=Ånglok tillverkade av Atlas|url=http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_atlas.html|utgivare=Historiskt om Svenska Järnvägar|hämtdatum=2013-02-18}}</ref>. En ångdressin byggdes i den egna verkstaden 1898<ref>{{webbref|titel=Trafikchefer vid DONJ|url=http://www.historiskt.nu/smalsp/donj/personal/trafikch_donj.html|utgivare=Historiskt om Svenska Järnvägar|hämtdatum=2013-02-09}}</ref> och under lokbristen i Sverige köptes år 1900 ett lok från Baldwin Locomotive Works i USA<ref>{{webbref|titel= Ånglok tillverkade av Baldwin Locomotive Works|url=http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet_2/blw.html|utgivare=Historiskt om Svenska Järnvägar|hämtdatum=2013-02-09}}</ref>. Under början av 1900-talet köptes ett lok från Nydqvist & Holm 1901<ref>{{webbref|titel=Ånglok tillverkade av Nydqvist & Holm|url=http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_nydqvist&holm_08.html|utgivare=Historiskt om Svenska Järnvägar|hämtdatum=2013-02-15}}</ref>, tre<ref>{{webbref|titel=Ånglok tillverkade av Falun|url=http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_falun_01.html|utgivare=Historiskt om Svenska Järnvägar|hämtdatum=2013-02-15}}</ref> mellan 1906 och 1907 från Vagn- & Maskinfabriksaktiebolaget i Falun ett dotterbolag till [[Stora Kopparbergs Bergslags AB]] samt tre från Atlas 1910<ref>{{webbref|titel=Ånglok tillverkade av Atlas|url=http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_atlas_01.html|utgivare=Historiskt om Svenska Järnvägar|hämtdatum=2013-02-15}}</ref>. Två av [[Lokomotiv DONJ nr 12|ångloken]] från Atlas finns bevarade vid [[Jädraås–Tallås Järnväg]]. Ett begagnat lok tillverkat av [[Kristinehamns Mekaniska Werkstad]] 1875 för [[Hjo–Stenstorps Järnväg]] köptes 1905 från [[Skövde–Axvalls Järnväg]] och såldes 1908 till [[Hå–Vallviks Järnväg]]. I slutet på 1920-talet köptes två begagnade ånglok från [[Ruda–Oskarshamns Järnväg]] och [[Nordmark–Klarälvens Järnvägar]] och de två äldsta slopades<ref>{{webbref|titel=DONJ loklista|url=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=87817|utgivare=Järnvägshistoriskt Forum|hämtdatum=2013-02-15|datum=2011-09-06}}</ref>.

Den egna verkstaden tillverkade ett ånglok 1902<ref>{{webbref|titel= Ånglok tillverkade av DONJ verkstad|url=http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_donj.html|utgivare=Historiskt om Svenska Järnvägar|hämtdatum=2013-02-09}}</ref>.

Ångloken var den enda dragkraften fram till 1959 när fyra dieselhydraulisk lok köptes från [[Svenska Järnvägsverkstäderna|ASJ]] i Falun. En begagnad [[lokomotor]] tillverkad av [[Kalmar verkstad]] 1932 för [[Östra Smålands Järnväg]] köptes från [[Statens Järnvägar|SJ]] 1960<ref>{{webbref|titel=ÖSmJ, Östra Smålands Järnväg|url=http://www.historiskt.nu/smalsp/roj/osmj_fakta.html|utgivare=Historiskt om Svenska Järnvägar|hämtdatum=2013-02-15}}</ref> och två [[Z (lok)|Z4p]] lokomotor köptes från SJ från 1966<ref>{{webbref|titel=Dieselloken|url=http://hem.passagen.se/pablo/lokstall/f_diesel.htm|hämtdatum=2013-02-16}}</ref>. Två kraftigare lok [[T2p]] byggda för [[Stockholm-Roslagens Järnvägar]] hyrdes från SJ från mellan 1964 och 1970<ref>{{webbref|titel=SRJ T2 / SJ T2p |url=http://www.rimbogrande.se/1001.html|utgivare=Rimbo Grande AB |hämtdatum=2013-02-16}}</ref>.<ref>{{webbref|titel=Mototlok DONJ|url=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=120685|utgivare=Järnvägshistoriskt Forum|hämtdatum=2013-02-16|datum=2013-01-02}}</ref>

===Godstrafiken===
När Vintjärn-Lilla Björnmossens Järnväg öppnade för trafik 1877 fanns det 12 godsvagnar<ref>{{webbref| url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201877.pdf | titel = VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSENS S) ALLMÄNNA ARBETEN | hämtdatum = 2013-02-08 | år = 1877 | format = PDF | verk = SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK (BiSOS) | utgivare = Statistiska centralbyrån | sid = 59 }}</ref>. Detta hade 1914 ökat till 315<ref>{{webbref|titel=1916|url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistiska%20meddelanden(SM)/Serie%20D/Jarnvagsstatistiska%20meddelanden%201916%20(SM%20Ser.%20D)%201900-talet.pdf|verk=JÄRNVÄGSSTATISTISKA MEDDELANDEN|utgivare=KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN|hämtdatum=2013-02-18|sid=166}}</ref>.

Järnvägen byggdes för malm och järnhantering. Efter att Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag tog över blev det mer virkestransport. Flödet vände från att ha transporterat timmer till Linghed för att flottas vidare istället togs nu virket ur vattnet vid Linghed och transporterades med järnväg till det nya sågverket vid Norrsundet.

En viktig godskälla var [[Vintjärn]]s gruvor. I Vintjärn [[Åg–Vintjärns Järnväg]] till Svartbäcken vid sjön [[Hinsen]] via [[Ågs bruk]] i [[Åg]]. Denna sidobana ägdes av Stora Kopparberg Bergslag och revs upp 1945.

Godstrafiken upphörde 1968 mellan Linghed och Jädraås och 1970 mellan Jädraås och Åbydal. Mellan Åbydal och Norrsundet upphörde trafiken 1971 efter att normalspåret öppnades 1971 mellan Hamrångefjärden och Norrsundet.

===Persontrafiken===
En [[ångvagn]] köptes 1888 från Atlas<ref name="atlasmajoren"/> och 1889 köptes två personvagnar<ref>{{webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201889.pdf | titel = Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1889 | hämtdatum = 2013-02-18 | format = PDF | verk = BiSOS | utgivare = Statistiska centralbyrån | sid = 62 }}</ref>. Järnvägen öppnades för allmän persontrafiken den 1 november 1897 efter att koncessionen för Linghed–Vintjärn och Jädraås–Ockelbo blev godkänd 1896<ref>{{webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201896.pdf | titel = Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1896 | hämtdatum = 2013-02-18 | format = PDF | verk = BiSOS | utgivare = Statistiska centralbyrån | sid = 9 }}</ref>. Antalet personvagnar var fyra år 1897<ref>{{webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201897.pdf | titel = Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1897 | hämtdatum = 2013-02-18 | format = PDF | verk = BiSOS | utgivare = Statistiska centralbyrån | sid = 70 }}</ref> och 1914 fanns det 13 personvagnar<ref>{{webbref|titel=1916|url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistiska%20meddelanden(SM)/Serie%20D/Jarnvagsstatistiska%20meddelanden%201916%20(SM%20Ser.%20D)%201900-talet.pdf|verk=JÄRNVÄGSSTATISTISKA MEDDELANDEN|utgivare=KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN|hämtdatum=2013-02-18|sid=150}}</ref>.

Banan hade som mest över 80 000 resande per år i mitten på 1920-talet. Efter 1940 var det mellan 20 000 till 10 000 resande per år tills persontrafiken mellan Jädraås och Norrsundet upphörde 1948. Mellan 1948 och 1956 då persontrafiken upphörde mellan Linghed och Lilla Björnmossen var det mellan 1000 och 2000 resande per år. När persontrafiken upphörde på sista delen mellan Lilla Björnmossen och Jädraås 1959 reste det mindre än 100 personer per år. Hastighen var aldrig hög på banan. När banan öppnades var hastighen 15 km/tim och den blev aldrig högre än 40 km/tim vilket innebar långa restider jämfört med buss och bil.

===Rivning===
Banan revs inom några år efter att godstrafiken upphörde förutom sträckan mellan Jädraås och Svartbäcken.

==Nutid==
Av den smalspåriga banan återstår sex kilometer mellan [[Jädraås]] och [[Tallås]] i Gästrikeskogarna, vilka används som museibana med ångloksdragna tåg under namnet [[Jädraås-Tallås Järnväg]]. De sex östligaste kilometrarna som 1971 breddades till [[normalspår]] och fick en ny anslutning till Ostkustbanan finns kvar mellan [[Hamrångefjärden]] och Norrsundet. Banvallen används på långa sträckor som mindre väg.

==Referenser==
<references />
*[http://www.historiskt.nu/smalsp/donj/donj_main.html Historik om Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg]

==Vidare läsning==
*{{bokref |efternamn=Lindberg |förnamn=Gustaf |titel=Ockelboverken : skisserad beskrifning |år=1890 |utgivningsort=Gefle |sid= |url=http://runeberg.org/lgockelbo |libris=2776981 }}
*{{bokref |efternamn=Lindgren |förnamn=J. W |titel=Dala-Ockelbo-Norrsundets järnväg : 1876-1926 |år=1926 |utgivare=Centraltr |utgivningsort=Stockholm |libris=1338725 }}
*{{bokref |efternamn=Stén |förnamn=Rolf |titel=Från inlandet till kusten : Dala-Ockelbo-Norrsundets järnväg : 1876 - DONJ - 1970 |år=1988 |utgivare=Museisällsk. Jädraås-Tallås järnväg |utgivningsort=Gävle |isbn=91-7970-352-6 |libris=7678185 }}
*{{bokref |efternamn=Stén |förnamn=Rolf |titel=Under 100 år : Dala-Ockelbo-Norrsundets järnväg D.O.N.J. 1897-1997 |år=1997 |utgivare=Museisällsk. Jädraås-Tallås järnväg |utgivningsort=Gävle |isbn=91-630-5949-5 |libris= }}
*{{bokref |efternamn=Svensson |förnamn=Jan-Olov |titel=En beskrivning av den rullande materielen vid Dala-Ockelbo-Norrsundets järnväg : 1876-1970 |serie=WFJ-skrift, 1103-6273 ; 5 |år=1992 |utgivare=Museifören. Wadstena-Fogelsta järnväg |utgivningsort=Vadstena |libris=1566246 }}

[[Kategori:Historiska järnvägslinjer i Sverige]]
[[Kategori:Ej längre existerande svenska järnvägsbolag]]
[[Kategori:Järnvägslinjer med spårvidden 891 mm i Sverige]]
[[Kategori:Järnvägslinjer öppnade 1897]]
[[Kategori:Järnvägslinjer stängda 1971]]

Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg - Versionshistorik

Jan Karlsson den 2 januari 2021 kl. 22.13

Jan Karlsson den 2 januari 2021 kl. 09.24

Jan Karlsson: Skapade sidan med '{{Infobox järnväg |namn = Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg |färg = |textfärg...'