Bombardier Regina - Versionshistorik

Jan Karlsson: /* Kundanpassning */

2023-05-04T20:12:41Z

Kundanpassning

← Äldre version		Versionen från 4 maj 2023 kl. 20.12
Rad 87:		Rad 87:
	\| X50-3		\| X50-3
	\| Sverige		\| Sverige
	\| align="right" \| {{nts\|304~~}}{{Källa behövs\|datum=2015-10~~}}		\| align="right" \| {{nts\|304}}
	\| align="right" \| {{nts\|80500}}		\| align="right" \| {{nts\|80500}}
	\| align="right" \| {{nts\|203}}		\| align="right" \| {{nts\|203}}

Jan Karlsson: /* Teknik */

2023-05-04T20:11:59Z

Teknik

← Äldre version		Versionen från 4 maj 2023 kl. 20.11
Rad 42:		Rad 42:
	Regina finns i ett antal versioner, med allt från 2 till 16 vagnar. Även en liggvagnsversion finns (i Kina); den är dock knappt släkt med de Reginatåg som rullar i Sverige. Regina konstruerades för uppemot elva vagnar, men de flesta tågsätten har två, tre eller fyra. Upp till tre tågsätt kan multipelkopplas.		Regina finns i ett antal versioner, med allt från 2 till 16 vagnar. Även en liggvagnsversion finns (i Kina); den är dock knappt släkt med de Reginatåg som rullar i Sverige. Regina konstruerades för uppemot elva vagnar, men de flesta tågsätten har två, tre eller fyra. Upp till tre tågsätt kan multipelkopplas.

	Tågsätten har elektrisk drivning, med återmatning av energi till kontaktledningen vid återmatande motorbroms; motorerna arbetar då som generatorer. Högsta hastighet är 180 eller 200 km/h beroende på version. Trots den höga hastigheten går tåget tämligen tyst. De klagomål som framförts har kunnat härledas till dåliga spår, till exempel på [[Bohusbanan]]~~{{Källa behövs\|datum=2012-08-17}}~~. Vagnkorgarna är till största delen tillverkade av rostfritt stål. Dörröppningarna är breda för att underlätta snabba av- och påstigningar. Tåget är försett med klimatanläggning och eluttag vid alla sittplatser.		Tågsätten har elektrisk drivning, med återmatning av energi till kontaktledningen vid återmatande motorbroms; motorerna arbetar då som generatorer. Högsta hastighet är 180 eller 200 km/h beroende på version. Trots den höga hastigheten går tåget tämligen tyst. De klagomål som framförts har kunnat härledas till dåliga spår, till exempel på [[Bohusbanan]]. Vagnkorgarna är till största delen tillverkade av rostfritt stål. Dörröppningarna är breda för att underlätta snabba av- och påstigningar. Tåget är försett med klimatanläggning och eluttag vid alla sittplatser.

	Motorboggierna i Reginatågen har axelavståndet 2 700 mm och boggicentrumavstånd är 19 000 mm. Varje drivmotor har effekten 265 kW och är en trefas [[asynkronmotor]] som regleras med den senaste generationen [[IGBT]]-[[halvledare]]. Det finns tre bromstyper i tåget: återmatande elbroms, [[skivbroms]] och [[magnetskenbroms]]. Största axellast är 18,5 ton, vilket är en högre axellast än hos loket i X2000. Tre av fyra boggier i tvåvagnarsvarianten är motoriserade, dock fanns som tillval att få alla boggier drivna och därmed snabbare acceleration. SJ:s nya Regina-tåg (X55/SJ3000) har drivning på alla boggier utom under bistrovagnen, som har [[löpaxel\|löpboggi]]er.		Motorboggierna i Reginatågen har axelavståndet 2 700 mm och boggicentrumavstånd är 19 000 mm. Varje drivmotor har effekten 265 kW och är en trefas [[asynkronmotor]] som regleras med den senaste generationen [[IGBT]]-[[halvledare]]. Det finns tre bromstyper i tåget: återmatande elbroms, [[skivbroms]] och [[magnetskenbroms]]. Största axellast är 18,5 ton, vilket är en högre axellast än hos loket i X2000. Tre av fyra boggier i tvåvagnarsvarianten är motoriserade, dock fanns som tillval att få alla boggier drivna och därmed snabbare acceleration. SJ:s nya Regina-tåg (X55/SJ3000) har drivning på alla boggier utom under bistrovagnen, som har [[löpaxel\|löpboggi]]er.

Jan Karlsson: /* Teknik */

2023-05-04T20:11:28Z

Teknik

← Äldre version		Versionen från 4 maj 2023 kl. 20.11
Rad 40:		Rad 40:

	===Teknik===		===Teknik===
	Regina finns i ett antal versioner, med allt från 2 till 16 vagnar.~~{{Källa behövs\|datum=2012-08-17}}~~ Även en liggvagnsversion finns (i Kina); den är dock knappt släkt med de Reginatåg som rullar i Sverige. Regina konstruerades för uppemot elva vagnar, men de flesta tågsätten har två, tre eller fyra. Upp till tre tågsätt kan multipelkopplas.		Regina finns i ett antal versioner, med allt från 2 till 16 vagnar. Även en liggvagnsversion finns (i Kina); den är dock knappt släkt med de Reginatåg som rullar i Sverige. Regina konstruerades för uppemot elva vagnar, men de flesta tågsätten har två, tre eller fyra. Upp till tre tågsätt kan multipelkopplas.

	Tågsätten har elektrisk drivning, med återmatning av energi till kontaktledningen vid återmatande motorbroms; motorerna arbetar då som generatorer. Högsta hastighet är 180 eller 200 km/h beroende på version. Trots den höga hastigheten går tåget tämligen tyst. De klagomål som framförts har kunnat härledas till dåliga spår, till exempel på [[Bohusbanan]]{{Källa behövs\|datum=2012-08-17}}. Vagnkorgarna är till största delen tillverkade av rostfritt stål. Dörröppningarna är breda för att underlätta snabba av- och påstigningar. Tåget är försett med klimatanläggning och eluttag vid alla sittplatser.		Tågsätten har elektrisk drivning, med återmatning av energi till kontaktledningen vid återmatande motorbroms; motorerna arbetar då som generatorer. Högsta hastighet är 180 eller 200 km/h beroende på version. Trots den höga hastigheten går tåget tämligen tyst. De klagomål som framförts har kunnat härledas till dåliga spår, till exempel på [[Bohusbanan]]{{Källa behövs\|datum=2012-08-17}}. Vagnkorgarna är till största delen tillverkade av rostfritt stål. Dörröppningarna är breda för att underlätta snabba av- och påstigningar. Tåget är försett med klimatanläggning och eluttag vid alla sittplatser.

	Motorboggierna i Reginatågen har axelavståndet 2 700 mm och boggicentrumavstånd är 19 000 mm. Varje drivmotor har effekten 265 kW och är en trefas [[asynkronmotor]] som regleras med den senaste generationen~~{{När/sub\|datum=2012-08}}~~ [[IGBT]]-[[halvledare]]. Det finns tre bromstyper i tåget: återmatande elbroms, [[skivbroms]] och [[magnetskenbroms]]. Största axellast är 18,5 ton, vilket är en högre axellast än hos loket i X2000. Tre av fyra boggier i tvåvagnarsvarianten är motoriserade, dock fanns som tillval att få alla boggier drivna och därmed snabbare acceleration. SJ:s nya Regina-tåg (X55/SJ3000) har drivning på alla boggier utom under bistrovagnen, som har [[löpaxel\|löpboggi]]er.		Motorboggierna i Reginatågen har axelavståndet 2 700 mm och boggicentrumavstånd är 19 000 mm. Varje drivmotor har effekten 265 kW och är en trefas [[asynkronmotor]] som regleras med den senaste generationen [[IGBT]]-[[halvledare]]. Det finns tre bromstyper i tåget: återmatande elbroms, [[skivbroms]] och [[magnetskenbroms]]. Största axellast är 18,5 ton, vilket är en högre axellast än hos loket i X2000. Tre av fyra boggier i tvåvagnarsvarianten är motoriserade, dock fanns som tillval att få alla boggier drivna och därmed snabbare acceleration. SJ:s nya Regina-tåg (X55/SJ3000) har drivning på alla boggier utom under bistrovagnen, som har [[löpaxel\|löpboggi]]er.

	Tågen X52E och X55 levererades 2012 och framåt. De har stöd för signalsystemen [[Automatic Train Control\|ATC]] och [[European Rail Traffic Management System\|ERTMS]], vilket gör att de får gå överallt i Sverige och Norge, däremot inte i Danmark. Övriga Reginatåg stöder endast ATC, varvid de inte får gå på [[Botniabanan]] och några andra sträckor.		Tågen X52E och X55 levererades 2012 och framåt. De har stöd för signalsystemen [[Automatic Train Control\|ATC]] och [[European Rail Traffic Management System\|ERTMS]], vilket gör att de får gå överallt i Sverige och Norge, däremot inte i Danmark. Övriga Reginatåg stöder endast ATC, varvid de inte får gå på [[Botniabanan]] och några andra sträckor.

Jan Karlsson: /* Inredning */

2023-05-04T20:10:53Z

Inredning

← Äldre version		Versionen från 4 maj 2023 kl. 20.10
Rad 37:		Rad 37:

	===Inredning===		===Inredning===
	Reginatågen är unika så tillvida att vagnkorgen är 3 450 mm bred (de svenska personvagnarna från 1960-talet har korgbredden 3 140 mm). 3 450 mm rymdes visserligen inte inom den svenska [[Lastprofil\|fordonsprofilen]] - som tillåter ungefär 3 080 mm:s bredd vid Reginatågens korglängd, som på SJ:s [[B7-vagnar]]<ref>Malte Ljunggren, Anders Jansson (red): 100 år på spår – Kalmar, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr. 75, 2002, s. 147</ref> – men man löste det genom att revidera de gamla normerna. [[X31]] är 2 970 mm. breda. Reginatågens vagnskorg är därmed 480 mm bredare än X31 och har plats med ytterligare en stol i bredd, 2 + 3 i stället för 2 + 2. Genom att dessutom pressa stolsavståndet på längden från 104 cm (som på SJ:s 1960-talsvagnar) i X31 till endast 86 cm (nästan som flygplan) kunde man öka antalet säten till 125 st per vagn, och även 140 st om ytterligare en stolsrad pressades in vilket ger 3 + 3 i bredd~~{{Källa behövs\|datum=2012-08-17}}~~. Fördelen med ett bredare fordon istället för dubbeldäckare som [[X40]], är att resenärerna slipper trappor (vilket tar utrymme och tar längre tid vid stationsuppehåll). SJ:s nya fjärrtåg av typen X55/SJ3000 har dock 2 + 2 säten i bredd i både första och andra klass, som tidigare fjärrtåg har haft i andra klass.		Reginatågen är unika så tillvida att vagnkorgen är 3 450 mm bred (de svenska personvagnarna från 1960-talet har korgbredden 3 140 mm). 3 450 mm rymdes visserligen inte inom den svenska [[Lastprofil\|fordonsprofilen]] - som tillåter ungefär 3 080 mm:s bredd vid Reginatågens korglängd, som på SJ:s [[B7-vagnar]]<ref>Malte Ljunggren, Anders Jansson (red): 100 år på spår – Kalmar, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr. 75, 2002, s. 147</ref> – men man löste det genom att revidera de gamla normerna. [[X31]] är 2 970 mm. breda. Reginatågens vagnskorg är därmed 480 mm bredare än X31 och har plats med ytterligare en stol i bredd, 2 + 3 i stället för 2 + 2. Genom att dessutom pressa stolsavståndet på längden från 104 cm (som på SJ:s 1960-talsvagnar) i X31 till endast 86 cm (nästan som flygplan) kunde man öka antalet säten till 125 st per vagn, och även 140 st om ytterligare en stolsrad pressades in vilket ger 3 + 3 i bredd. Fördelen med ett bredare fordon istället för dubbeldäckare som [[X40]], är att resenärerna slipper trappor (vilket tar utrymme och tar längre tid vid stationsuppehåll). SJ:s nya fjärrtåg av typen X55/SJ3000 har dock 2 + 2 säten i bredd i både första och andra klass, som tidigare fjärrtåg har haft i andra klass.

	===Teknik===		===Teknik===

Jan Karlsson: /* Externa länkar */

2021-01-14T05:57:10Z

Externa länkar

← Äldre version		Versionen från 14 januari 2021 kl. 05.57
Rad 432:		Rad 432:

	== Externa länkar ==		== Externa länkar ==
	{{commonscat\|Bombardier Regina}}		<!--{{commonscat\|Bombardier Regina}}-->
	* [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 X50-X54 på Järnväg.net]		* [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 X50-X54 på Järnväg.net]
	* [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x55 X55 på Järnväg.net]		* [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x55 X55 på Järnväg.net]

Jan Karlsson: Skapade sidan med '{{Infobox Tåg |namn = Regina |bild = Västtågen Regina.jpg |bildtext = |fordonstyp = Elektrisk...'

2020-02-29T13:02:52Z

Skapade sidan med '{{Infobox Tåg |namn = Regina |bild = Västtågen Regina.jpg |bildtext = |fordonstyp = Elektrisk...'

Ny sida

{{Infobox Tåg
|namn = Regina
|bild = Västtågen Regina.jpg
|bildtext =
|fordonstyp = Elektrisk motorvagn
|tillverkningsår = 2000–2013
|byggt antal = 110 st
|tillverkare = [[Bombardier]]
|axelföljd = Bo'Bo'+2'Bo' (2 vagnar) Bo'Bo'+2'2'+Bo'Bo' (3 vagnar) Bo'Bo'+Bo'Bo'+2'2'+Bo'Bo' (4 vagnar)
|längd (över koppel) = Tvåvagnarssätt: 53 900 mm Trevagnarssätt: 80 500 mm Fyravagnarssätt: 107 100 mm
|korgbredd = 3 450 mm
|drivhjulsdiameter = 840 mm (oslitet)
|strömsystem = 15 kV, 16 2/3 Hz
|effekt = Tvåvagnarssätt: 1 590 [[Watt|kW]] Trevagnarssätt: 2 120 [[Watt|kW]] Fyravagnarssätt: 3 180 kW
|största tillåtna hastighet = 180–200 km/h
|maxhastighet = 200 km/h (undantaget ett specialexemplar)
|startdragkraft = 107-143 [[Newton (enhet)|kN]]
|tjänstevikt = Tvåvagnarssätt: 148 t Trevagnarssätt: 203 t
|sittplatser = 165–294 st
|tjänstevikt per sittplats = 560–720 kg/pl
|axelavstånd = 2 700 mm
|boggicentrum avstånd = 19 000 mm
|axellast = 18,5 t
|operatörer = Länstrafikbolag, [[SJ AB|SJ]]
}}
'''Regina''' är en typ av eldrivet motorvagnståg tillverkat av [[Bombardier]]. Produktionen startade år 2000 i Sverige. Sedan 2005 tillverkas det inte längre i Sverige utan i Tyskland. Tåget finns i olika varianter med [[Littera (järnväg)|littera]] X50, X51, X52, X53, X54 och X55 (SJ 3000). Regina utvecklades ursprungligen för regionaltågstrafik, men de används också som lokaltåg och sedan 2012 med X55 som fjärrtåg.

==Trafik==
Reginatågen körs i olika former av persontrafik som regionaltåg och som ''SJ Snabbtåg'' (som längst sträckan Stockholm-Umeå). Regina används bland annat av [[SJ AB|SJ]], [[Tåg i Bergslagen]], [[Värmlandstrafik]], [[Norrtåg]], [[Västtrafik]], [[X-Trafik]] och [[Kollektivtrafikförvaltningen UL|UL]] ([[Upptåget]]). Reginatågen är utvecklade för Sverige och går mestadels i Sverige, men också sträckan [[Karlstad]] - [[Oslo]] trafikeras.

==Historia==
Under början av 1990-talet presenterades en gemensam studie av [[Kungliga Tekniska högskolan]], [[Adtranz|ABB]] och [[Statens Järnvägar]] om en ny generation elektriska motorvagnar. En del av
studien var att utröna om bredare vagnskorg eller [[X40|dubbeldäckare]] var bästa sättet att på ett ekonomiskt och komfortmässigt sätt öka passagerarkapaciteten. [[KVAB]] byggde en modell i fullskala, som visade att det tekniskt sett var möjligt att införa fem säten i bredd (även sex säten i bredd diskuterades).

==Tågens egenskaper==
Tekniskt sett har Reginatågen stora likheter med [[X31]] (Öresundstågen) eftersom bägge var utvecklade vid Adtranz (ABB Daimler Benz Transportation numera Bombardier), dock är front, höjd och korgbredd och några andra detaljer olika.

===Inredning===
Reginatågen är unika så tillvida att vagnkorgen är 3 450 mm bred (de svenska personvagnarna från 1960-talet har korgbredden 3 140 mm). 3 450 mm rymdes visserligen inte inom den svenska [[Lastprofil|fordonsprofilen]] - som tillåter ungefär 3 080 mm:s bredd vid Reginatågens korglängd, som på SJ:s [[B7-vagnar]]<ref>Malte Ljunggren, Anders Jansson (red): 100 år på spår – Kalmar, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr. 75, 2002, s. 147</ref> – men man löste det genom att revidera de gamla normerna. [[X31]] är 2 970 mm. breda. Reginatågens vagnskorg är därmed 480 mm bredare än X31 och har plats med ytterligare en stol i bredd, 2 + 3 i stället för 2 + 2. Genom att dessutom pressa stolsavståndet på längden från 104 cm (som på SJ:s 1960-talsvagnar) i X31 till endast 86 cm (nästan som flygplan) kunde man öka antalet säten till 125 st per vagn, och även 140 st om ytterligare en stolsrad pressades in vilket ger 3 + 3 i bredd{{Källa behövs|datum=2012-08-17}}. Fördelen med ett bredare fordon istället för dubbeldäckare som [[X40]], är att resenärerna slipper trappor (vilket tar utrymme och tar längre tid vid stationsuppehåll). SJ:s nya fjärrtåg av typen X55/SJ3000 har dock 2 + 2 säten i bredd i både första och andra klass, som tidigare fjärrtåg har haft i andra klass.

===Teknik===
Regina finns i ett antal versioner, med allt från 2 till 16 vagnar.{{Källa behövs|datum=2012-08-17}} Även en liggvagnsversion finns (i Kina); den är dock knappt släkt med de Reginatåg som rullar i Sverige. Regina konstruerades för uppemot elva vagnar, men de flesta tågsätten har två, tre eller fyra. Upp till tre tågsätt kan multipelkopplas.

Tågsätten har elektrisk drivning, med återmatning av energi till kontaktledningen vid återmatande motorbroms; motorerna arbetar då som generatorer. Högsta hastighet är 180 eller 200 km/h beroende på version. Trots den höga hastigheten går tåget tämligen tyst. De klagomål som framförts har kunnat härledas till dåliga spår, till exempel på [[Bohusbanan]]{{Källa behövs|datum=2012-08-17}}. Vagnkorgarna är till största delen tillverkade av rostfritt stål. Dörröppningarna är breda för att underlätta snabba av- och påstigningar. Tåget är försett med klimatanläggning och eluttag vid alla sittplatser.

Motorboggierna i Reginatågen har axelavståndet 2 700 mm och boggicentrumavstånd är 19 000 mm. Varje drivmotor har effekten 265 kW och är en trefas [[asynkronmotor]] som regleras med den senaste generationen{{När/sub|datum=2012-08}} [[IGBT]]-[[halvledare]]. Det finns tre bromstyper i tåget: återmatande elbroms, [[skivbroms]] och [[magnetskenbroms]]. Största axellast är 18,5 ton, vilket är en högre axellast än hos loket i X2000. Tre av fyra boggier i tvåvagnarsvarianten är motoriserade, dock fanns som tillval att få alla boggier drivna och därmed snabbare acceleration. SJ:s nya Regina-tåg (X55/SJ3000) har drivning på alla boggier utom under bistrovagnen, som har [[löpaxel|löpboggi]]er.

Tågen X52E och X55 levererades 2012 och framåt. De har stöd för signalsystemen [[Automatic Train Control|ATC]] och [[European Rail Traffic Management System|ERTMS]], vilket gör att de får gå överallt i Sverige och Norge, däremot inte i Danmark. Övriga Reginatåg stöder endast ATC, varvid de inte får gå på [[Botniabanan]] och några andra sträckor.

[[Fil:Regina interior regional.JPG|miniatyr|Interiör i ett Regina-tåg tillhörande [[Västtrafik]]]]

=== Kundanpassning ===
Tillverkaren Bombardier har marknadsfört tågen inte bara som lokal- och regionaltåg utan även som fjärrtåg ("Intercity"). Några alternativ har 2 + 3 eller 3 + 3 säten i sidled i andra klass vid regionaltrafik (motsvarande "high-density" vid flyg-charter) samt 2 + 3 eller 2 + 2 i sidled vid lite längre trafik (motsvarande svensk 1970-talsstandard). Utväxling mellan motor och drivaxel, med olika toppfart och olika antal axlar, kan också varieras.

Genom att variera effekt och antalet drivaxlar (den senare faktorn påverkar startdragkraftens storlek) kan accelerationsförmågan väljas inom vissa intervall. Regionaltåg utförs ofta med bättre acceleration (dyrare på grund av fler drivande motorer och axlar) och något lägre toppfart, medan fjärrtåg ofta kan ha något lägre startdragkraft men högre topphastighet (billigare lösning). Regina har dock i nuvarande utförande vid prov i Göteborgs pendeltågstrafik visats inte passa för pendeltågstrafik på grund av sämre acceleration och långsammare dörrar jämfört med de tåg som annars går som pendeltåg.

Regina-tågen har en viss handikappanpassning genom att plattform och en lift i ena ändvagnens B-ände är i höjd med plattformen, och innanför finns en hiss som kan lyfta rullstolar till den högre golvnivån (1150 mm höjd ovan räls) i resten av tåget. Lösningen med lift är dock inte på något sätt ny, även om det finns olika lösningar på problematiken (en version är en manuell gaffeltruck med handvev). I de övriga ingångarna är dock höjdskillnaden mellan plattform och vagngolv cirka fyra decimeter.

{| class="sortable wikitable"
|-----
! Modell
! Operatörs- land
! Antal sittpl.
! Tåglängd [mm]
! Tjänstevikt [t]
! Antal vagnar
! Max. kont. eff. [MW]
! Kontaktledn sp [kV]
! Drivmotor
! Korgbredd [mm]
! Sth [km/h]
! I trafik
|-----
| X50-2
| Sverige
| align="right" | {{nts|166}}
| align="right" | {{nts|53900}}
| align="right" | {{nts|148}}
| align="right" | {{nts|2}}
| (1,59)
| 15
| asynkron
| align="right" | {{nts|3450}}
| 200
| 2001
|-----
| X50-3
| Sverige
| align="right" | {{nts|304}}{{Källa behövs|datum=2015-10}}
| align="right" | {{nts|80500}}
| align="right" | {{nts|203}}
| align="right" | {{nts|3}}
| (2,12)
| 15
| asynkron
| align="right" | {{nts|3450}}
| 200
| 2004
|-----
| X51-2
| Sverige
| align="right" | {{nts|146}}
| align="right" | {{nts|53900}}
| align="right" | {{nts|148}}
| align="right" | {{nts|2}}
| (1,59)
| 15
| asynkron
| align="right" | {{nts|3450}}
| 180
| 2001
|-----
| X52-2
| Sverige
| align="right" | {{nts|148}}
| align="right" | {{nts|53900}}
| align="right" | {{nts|148}}
| align="right" | {{nts|2}}
| (1,59)
| 15
| asynkron
| align="right" | {{nts|3450}}
| 200
| 2001
|-----
| X52-3
| Sverige
| align="right" | {{nts|245}}
| align="right" | {{nts|80500}}
| align="right" | {{nts|203}}
| align="right" | {{nts|3}}
| (2,12)
| 15
| asynkron
| align="right" | {{nts|3450}}
| 200
| 2003
|-----
| X52 SL
| Sverige
| align="right" | {{nts|240}}
| align="right" | {{nts|107100}}
| align="right" | {{nts|172}}
| align="right" | {{nts|4}}
| 2,12
| 15
| asynkron
| align="right" | {{nts|3450}}
| 180
| ?
|-----
| X53-2
| Sverige
| align="right" | {{nts|163}}
| align="right" | {{nts|53900}}
| align="right" | {{nts|148}}
| align="right" | {{nts|2}}
| (1,59)
| 15
| asynkron
| align="right" | {{nts|3450}}
| 180
| 2002
|-----
| X53-3
| Sverige
| align="right" | {{nts|267}}
| align="right" | {{nts|80500}}
| align="right" | {{nts|203}}
| align="right" | {{nts|3}}
| (2,12)
| 15
| asynkron
| align="right" | {{nts|3450}}
| 180
| 2003
|-----
| X54
| Sverige
| align="right" | {{nts|141}}
| align="right" | {{nts|53900}}
| align="right" | {{nts|148}}
| align="right" | {{nts|2}}
| ?
| 15
| asynkron
| align="right" | {{nts|3450}}
| 200
| 2003
|-----
| X55
| Sverige
| align="right" | {{nts|240}}
| align="right" | {{nts|107100}}
| align="right" | {{nts|274}}
| align="right" | {{nts|4}}
| 3,18
| 15
| asynkron
| align="right" | {{nts|3450}}
| 200 (250)
| 2010
|-----
| CRH1A
| Kina
| align="right" | {{nts|670}}
| align="right" | {{nts|213500}}
| align="right" | ?
| align="right" | {{nts|8}}
| (5,3)
| 25
| asynkron
| align="right" | {{nts|3228}}
| 200
| 2007
|-----
| CRH1B
| Kina
| align="right" | {{nts|1299}}
| align="right" | {{nts|426300}}
| align="right" | ?
| align="right" | {{nts|16}}
| (11,0)
| 25
| asynkron
| align="right" | {{nts|3228}}
| ?
| 2007
|-----
| [[Gröna tåget]]
| Sverige
| (experimenttåg)
| align="right" | {{nts|53900}} ?
| align="right" | ?
| align="right" | {{nts|2}}
| ?
| 15
| asynkron
| align="right" | {{nts|3450}} ?
| 250
| ?
|-----
|}

===Kundanpassning X55 / SJ 3000===
[[Fil:Regina X55 in Örnsköldsvik.jpg|miniatyr|Ett X55 under testkörningar i [[Örnsköldsvik]].]]

====Beställning====
[[SJ AB|SJ]] beställde under maj 2008 20 stycken Regina-sätt, bestående av fyra fast sammankopplade vagnar<ref name="sj.se">{{pressmeddelanderef |url=http://www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=9763&a=77967&l=sv |rubrik=SJ köper 20 nya tåg för drygt två miljarder kronor |utgivare=[[SJ AB|SJ]] |datum=22 maj 2008 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2008-05-22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110524060841/http://www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=9763&a=77967&l=sv# |arkivdatum=2011-05-24 }}</ref>. Dessa tåg är inredda för fjärrtågstrafik med klassiska två plus två säten i bredd och en vagn med bistroavdelning (kafévagn). Upphandlingsprojektet hette inom SJ "Alfa" - ett namn som många trodde också skulle bli tågets namn. Tågen ersatte i första hand [[X 2000|X 2000-tågen]] på sträckorna Umeå–Sundsvall-Stockholm, (Duved)-Östersund-Stockholm, Falun–Stockholm, Uddevalla-Stockholm och delvis Karlstad-Stockholm <ref name="sj.se"/>. Därmed frigjordes X 2000-tåg som sattes i trafik på Göteborg–Stockholm och Malmö/Köpenhamn–Stockholm.

Tågen kallas "Regina Intercity" av tillverkaren Bombardier och har beteckningen X55 hos SJ<ref>{{webbref |url=http://www.sr.se/cgi-bin/vasternorrland/nyheter/artikel.asp?artikel=3110246 |utgivare=[[Sveriges Radio]] |titel=Tåget stannar i Ånge |datum=19 september 2009 |arkivurl=https://archive.is/20120525101814/http://www.sr.se/cgi-bin/vasternorrland/nyheter/artikel.asp?artikel=3110246 |arkivdatum=25 maj 2012 }}</ref>. När tågen används av SJ som en del av konceptet ''SJ Snabbtåg'' kallas de för ''SJ 3000''.

====Inredning====
Vagnkorg, boggier och elutrustning baseras på tidigare Regina-tåg, medan inredning och färgsättning liknar X {{ej stavfel|2000 så}}, d.v.s. grå klädsel och grå textilmattor. X55 har till skillnad mot X2 mycket träpaneler i inredningen. Det finns totalt 7 toaletter i 4-vagnarssättet, varav en för personalen.

Tågsättet är cirka 107 meter långt, har en tomvikt på cirka 60 ton per vagn, kostar cirka 25 mkr per vagn och har säten för 245 passagerare, varav 64 i första klass. Tågen får köra i max 200 km/h, men skall gå att uppgradera till högre hastigheter, upp till 250 km/h.
Eftersom [[SJ AB|SJ]] kör dem på fjärrtågssträckor, har de försetts med bekvämare säten än övriga Regina-tåg samt bistrovagn och [[3G]]- och [[4G]]-internet ombord. X55 har ett elektroniskt informationssystem med tavlor i samtliga vestibuler och i bistron.

====Utveckling, tester och leverans====
Tågen testades och utvecklades hos tillverkaren [[Bombardier]] (f d Asea) i Västerås, liksom utveckling och tillverkning av styr- och drivutrustning. Vagnskorgarna (karosserna) tillverkades i tyska [[Görlitz]] och kördes sedan på lastbil till fabriken i [[Hennigsdorf]] utanför Berlin där slutmontage skedde. Därefter bogserades tågen till Västerås för test innan leverans till kund (tågen kan inte köras på det tyska järnvägsnätet, då vagnarna är för breda, undantaget Berlin-Sassnitz som är ombyggd för breda, sovjetiska godsvagnar).

Ledtiden hos Bombardier från beställning till leverans är minst två år. Det första tågsättet skulle enligt kontraktet levereras under april 2010 och det 20:e i augusti samma år. Priset var 2,05 miljarder kr (101 miljoner kr/styck). Kontraktet gav SJ rätt att inom en viss tid beställa fler likadana tåg till samma pris. SJ utnyttjade ej den möjligheten.

Tågen blev mer än ett år försenade<ref>[http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/jarnvag/article3173832.ece Första bilderna på SJ:s nya snabbtåg] [[Ny Teknik]]</ref>. Den 7 augusti 2010 transporterades det första tåget från Tyskland till Västerås för sluttestning. Under våren 2011 pågick utbildning och testkörningar. En viktig anledning till förseningen var att de utrustas med det helt nya signalsäkerhetssystemet [[ERTMS]] som inte fungerat bra, inte minst dess anpassning till banor med svensk [[Automatic Train Control|ATC]]. SJ var inte nöjda med utformningen av bistron varför den ändrades. SJ bestämde att inte ta emot fordonen förrän alla fel är avklarade. Den 27 januari 2012 tog SJ över ägarskapet för de fyra första tågen. Premiär för passagerartrafik var Stockholm-Sundsvall den 6 februari 2012.
<ref>[http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sj/news/view/sj-tar-oever-de-fyra-foersta-nya-snabbtaagen-sj-3000-35029?utm_source=realtime&utm_medium=email&utm_campaign=Subscription&utm_content= SJ tar över de fyra första nya snabbtågen SJ 3000]</ref> [[Botniabanan]] Umeå–Sundsvall kräver ERTMS varför X55 går där men inte X2.

===Testplattform för Gröna tåget===
{{Huvudartikel|Gröna tåget}}
Regina X52 9062 var under början på 2000-talet testplattform för framtida tåg med högre hastighet än 200 km/timmen på svenska järnvägar. Den 14 september 2008 sattes ett rekord norr om [[Skövde]] på [[Västergötland|Västgötaslätten]], där tåget kom upp i 303 km/h.<ref>{{pressmeddelanderef |url=http://www.banverket.se/sv/Amnen/Pressrum/Nyhetsarkiv/2008/September/Svenskt-tag-korde-i-300-kmtimmen.aspx |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080926180449/http://www.banverket.se/sv/Amnen/Pressrum/Nyhetsarkiv/2008/September/Svenskt-tag-korde-i-300-kmtimmen.aspx |arkivdatum= 26 september 2008|utgivare=[[Banverket]] |rubrik=Svenskt tåg körde i 300 km/timmen |datum=14 september 2008 |hämtdatum=14 september 2008}}</ref> Under 2010-talet är det endast [[Botniabanan]] som tillåter hastigheter upp till 250 km/timmen. Detta tåg har från 2010 varit anpassad för vanlig passagerartrafik och körts för [[Tåg i Bergslagen]] och [[Norrtåg]], i vanliga hastigheter.

===Export till Kina===
[[File:CRH1 at Guangshen Railway.jpg|thumb|CRH1 i Kina.]]
Bombardier har sålt tåg till [[Kina]], kallade CRH1 (China Railways Hi-speed), som utseendemässigt påminner om Regina. De är ungefär 120 millimeter smalare än den svenska varianten, och avviker tekniskt nästan helt från de Regina som körs i Sverige. Tågen är åtta vagnar långa och har 670 sittplatser (med fem säten i bredd). De har byggts i cirka 100 exemplar och har tillverkats i Kina.

===Nackdelar med Regina===
Regina började konstrueras under mitten av 1990-talet och sattes i trafik år 2000. Det är ett mycket tungt motorvagnståg (68 ton per vagn) och den breda vagnkorgen (345 cm) drar mycket energi. Den breda vagnkorgen var visserligen ett argument för att pressa in fem säten i bredd, men kritik har förekommit från resenärerna. SJ vald att ha endast 2 + 2 säten i bredd för X55, men att ha en så bred vagnkorg vid endast fyra säten anses inte vara miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart.

==Lista över Reginatåg==
Länstrafikbolagen, eller bolag samägda av länstrafikbolag ([[Mälardalstrafik]], [[Tåg i Bergslagen]] och [[Norrtåg]]), äger eller hyr tågen av [[Transitio]] som är ett bolag ägt av ett antal länstrafikbolag. Tåg har till skillnad från bussar lång avskrivningstid, liten andrahandsmarknad och lång leveranstid.

90 stycken har satts i trafik till och med 2012. Huvudmän står som huvudord.
[[Fil:Pågatåg 9043.jpg|miniatyr|Pågatåg 9043 vid stopp i Eslöv, numera X-Tåget.]]
[[Mälardalstrafik]] ([[SJ AB|SJ]])
{|
|- valign=top
|
*X50 9001 (f.d. 3242) [[Stångjärnshammare|Hammare]]n
*X50 9002 (f.d. 3243) [[Hytta]]n
|
*X50 9003 (f.d. 3244) [[Järn]]et
*X50 9004 (f.d. 3245) [[Mistel]]n
|}

[[File:X51inhallstahammar06290017.jpg|miniatyr|TiB 9024 ''Wilhelmina Skogh'' i [[Hallstahammar]].]]
[[Tåg i Bergslagen]] ([[SJ]])
{|
|- valign=top
|
*X54 9005 (f.d. 3246) [[Silver|Silvret]]
*X54 9006 (f.d. 3247) [[Kalle Västman|Västman]]
*X51 9007 (f.d. 0203) [[Thomas Di Leva]]
*X51 9008 (f.d. 0204) [[Wille Löfqvist]]
*X51 9009 (f.d. 0205) [[Larz-Kristerz]]
*X51 9011 (f.d. 0207)
*X51 9012 (f.d. 3248) [[Joe Hill]]
*X51 9013 (f.d. 3249) [[Bo Setterlind]]
*X51 9014 (f.d. 3250) [[Torsten Ehrenmark]]
*X51 9015 (f.d. 3251) [[Kata Dalström]]
*X51 9018 (f.d. 3252) [[Agnes von Krusenstjerna]]
|
*X51 9019 (f.d. 3253) [[Christopher Polhem]]
*X51 9020 (f.d. 3254) [[Dahl Erik Olsson|Dal Jerk]]
*X51 9021 (f.d. 3255) [[Ronald Pettersson|Sura-Pelle]]
*X51 9022 (f.d. 3256) [[Charlie Norman]]
*X51 9023 (f.d. 3257) [[Ernest Cassel]]
*X51 9024 (f.d. 3258) [[Wilhelmina Skogh]]
*X51 9025 (f.d. 3259) [[Maria Lang]]
*X52 9037 (f.d. 3273)
*X52 9039 (f.d. 3275) [[Carl Jan Granqvist]]
*X54 9056 (f.d. 3287) [[Putte Wickman]]
*X54 9057 (f.d. 3288) [[Anders Zorn]]
*X54 9068 (f.d. 0068) [[Mando Diao]]
|}

[[Fil:Upptåget bild 14.JPG|miniatyr|Upptåget i [[Upplands Väsby]].]]
[[Upptåget]], [[Kollektivtrafikförvaltningen UL]] ([[Transdev]])
{|
|- valign=top
|
*X52 9052
*X52 9053
*X52 9054
*X52 9055
|
*X52 9063
*X52 9064
*X52 9065
*X52-3 9044 (f.d. 3280)
|}

[[X-Tåget]], [[X-Trafik]] ([[Vy Tåg]])
[[Fil:X-Tåget på Gävle Centralstation 2005-05-14.JPG|miniatyr|Reginatåg som [[X-tåget|X-tåg]] vid [[Gävle C]].]]
{|
|- valign=top
|
*X51 9010 (f.d. 0206) [[Dellensjöarna|Dellen]]
*X50 9061 (f.d. 0208) [[Ljungan]]
*X52-3 9043 (f.d. 3279)
|
*X52-3 9045 (f.d. 3281)
*X52-3 9046 (f.d. 3282)
*X52-3 9047 (f.d. 3283)
|}

[[Västtrafik]] (operatör [[SJ Götalandståg]]) ägde 14 Reginatåg hösten 2008. De har köpts tre per år under perioden 2002–2004, två stycken år 2005 och tre stycken år 2008. Västtrafik beställde i december 2008 ytterligare sex sådana tåg <ref>{{webbref |url=http://www.vasttrafik.se/sv/Startsida/Nyheter/Vasttrafik-koper-nya-tag/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2008-12-17 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090206141613/http://vasttrafik.se/sv/Startsida/Nyheter/Vasttrafik-koper-nya-tag/ |arkivdatum=2009-02-06 }}</ref>. De levererades 2012 och har beteckningen X52E där E står för att de stödjer signalsystemet [[ERTMS]]. Ytterligare sex beställdes december 2010<ref>{{webbref|titel=Västtrafik köper sex nya regiontåg med totalt 1 600 fler sittplatser|url=http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/vaesttrafik-koeper-sex-nya-regiontaag-med-totalt-1-600-fler-sittplatser-548796|utgivare=[[mynewsdesk.com]] / [[Västtrafik]]|hämtdatum=2012-02-01}}</ref>.
{|
|- valign=top
|
*X53-3 3262
*X53-3 3263
*X53-3 3264
*X53-3 3265
*X53-3 3266
*X53-3 3267
|
*X50-3 3289
*X50-3 3290
*X50-3 3291
*X50-3 3292
*X50-3 3293
*X50-3 3294
*X50-3 3295
*X50-3 3296
|
*X52 9035 (f.d. 3271)
*X52 9036 (f.d. 3272)
*X52 9038 (f.d. 3274)
*X52 9040 (fd. 3276)
*X52 9041 (f.d. 3277)
|
*X52E-3 9074
*X52E-3 9075
*X52E-3 9076
*X52E-3 9078
*X52E-3 9079
*X52E-3 9080
*X52E-3 9084
*X52E-3 9085
*X52E-3 9086
*X52E-3 9087
*X52E-3 9088
*X52E-3 9089
|-
|colspan=4|Tåg med serienummer över 3000 har tre vagnar, övriga två.
|}

[[Värmlandstrafik]] ([[Vy Tåg]]) kör Reginatåg på sträckorna Karlstad-Charlottenberg, Karlstad-Åmål och Karlstad-Örebro. Dessutom används de av Vy Tåg för deras egen helgtrafik Karlstad–Oslo.
{|
|- valign=top
|
*X53 9048 (f.d. 3284)
*X53 9049 (f.d. 3285)
*X53 9050 (f.d. 3286)
*X52 9066
*X52 9067
|
*X52E-3 9077
*X52E-3 9081
*X52E-3 9082
*X52E-3 9083
|}

[[Fil:Mittnabotåget regina.JPG|miniatyr|Ett av [[Mittnabotåget]]s Reginatåg som tidigare trafikerade sträckan Sundsvall-Östersund.]]

[[Norrtåg]] har några Reginatåg hyrda av [[Transitio]] och man använder dem primärt i trafiken Umeå-Luleå, Luleå-Kiruna och ska använda dem Luleå–Haparanda 2020.

*X52 9034 (f.d. 3270), X52 9042 (f.d. 3278) och X52 9062
*X52 9032 (f.d. 3268), X52 9033 (f.d. 3269) flyttade från Upptåget 2020

[[Transitio]] har fordon som hyrs ut till operatörerna vid behov.
*X52 9016 (f.d. 3260)
*X52 9017 (f.d. 3261)

[[Gröna tåget]]-projektet använde en Regina, provversion, ombyggd till 300 km/h i toppfart.
*X52 9062 (ägs av Transitio, numera uthyrd till Norrtåg)

[[SJ]] äger 20 stycken X55 fjärrtåg.
*X55 3344–3363

==Källor==
<references/>

== Externa länkar ==
{{commonscat|Bombardier Regina}}
* [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 X50-X54 på Järnväg.net]
* [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x55 X55 på Järnväg.net]

{{Svenska tågtyper}}

[[Kategori:Motorvagnar]]
[[Kategori:Snabbtåg]]
[[Kategori:Bombardier]]