Jan Karlsson den 5 maj 2023 kl. 20.16

2023-05-05T20:16:22Z

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2023 kl. 20.16
Rad 52:		Rad 52:
	Även under bronsåldern låg huvudbygden i landskapets västra del, men odlingen utbredde sig alltmer österut, vilket framgår av de många [[hällristning]]ar, som finns vid Roxen och i trakten av Norrköping. Himmelstalund har cirka 1 660 hällristningar, som i antal efter [[Hällristningsområdet i Tanum\|Tanums hällristningar]] är flest i Sverige.		Även under bronsåldern låg huvudbygden i landskapets västra del, men odlingen utbredde sig alltmer österut, vilket framgår av de många [[hällristning]]ar, som finns vid Roxen och i trakten av Norrköping. Himmelstalund har cirka 1 660 hällristningar, som i antal efter [[Hällristningsområdet i Tanum\|Tanums hällristningar]] är flest i Sverige.

	Av minnen från järnåldern bör särskilt omnämnas de många [[fornborg]]ar, som av somliga anses vara uppförda till försvar mot inkräktare under folkvandringstiden.<ref>{{bokref \|förnamn=Mats G. \|efternamn=Larsson \|titel=Götarnas riken \|år=2002 \|isbn=91-7486-641-9}}</ref>~~{{sida behövs\|datum=2011-03}}~~ Från samma tid omtalas för första gången ett större antal folkstammar i södra Sverige, där även namnet ''ostrogothæ'' förekommer i den förteckning som skrevs på 500-talet i Italien av den gotiske författaren [[Jordanes]], men även om många gärna vill tolka detta som Östergötland står namnet ihop med andra namn som enbart berör västra Sverige varför det kan förefalla mer troligt att det var en del av landet i väster. Begreppet Västergötland och sannolikt även Östergötland är yngre.		Av minnen från järnåldern bör särskilt omnämnas de många [[fornborg]]ar, som av somliga anses vara uppförda till försvar mot inkräktare under folkvandringstiden.<ref>{{bokref \|förnamn=Mats G. \|efternamn=Larsson \|titel=Götarnas riken \|år=2002 \|isbn=91-7486-641-9}}</ref> Från samma tid omtalas för första gången ett större antal folkstammar i södra Sverige, där även namnet ''ostrogothæ'' förekommer i den förteckning som skrevs på 500-talet i Italien av den gotiske författaren [[Jordanes]], men även om många gärna vill tolka detta som Östergötland står namnet ihop med andra namn som enbart berör västra Sverige varför det kan förefalla mer troligt att det var en del av landet i väster. Begreppet Västergötland och sannolikt även Östergötland är yngre.

	Försvarsvallen i Västra Husby, [[Götavirke]], en 3,5 km lång dubbel försvarsvall, är unik i Sverige. Närmast kan man jämföra med [[Danevirke]] från ungefär samma tid, det vill säga [[romersk järnålder]]. Tillsammans med fornborgarna och [[vårdkase\|vårdkasar]] bildar de ett försvarssystem, som har fungerat som en väl organiserad enhet under [[folkvandringstiden]]. Hypotesen att Ledberg, med sin storhög och närbelägen fornborg, skulle vara maktens centralort har framförts av Anders Kaliff i sin forskningsöversikt "Arkeologi i Östergötland".<ref>{{bokref \|förnamn=Anders \|efternamn=Kaliff \|titel=Arkeologi i Östergötland \|isbn=91-506-1346-4}}</ref>~~{{sida behövs\|datum=2011-03}}~~		Försvarsvallen i Västra Husby, [[Götavirke]], en 3,5 km lång dubbel försvarsvall, är unik i Sverige. Närmast kan man jämföra med [[Danevirke]] från ungefär samma tid, det vill säga [[romersk järnålder]]. Tillsammans med fornborgarna och [[vårdkase\|vårdkasar]] bildar de ett försvarssystem, som har fungerat som en väl organiserad enhet under [[folkvandringstiden]]. Hypotesen att Ledberg, med sin storhög och närbelägen fornborg, skulle vara maktens centralort har framförts av Anders Kaliff i sin forskningsöversikt "Arkeologi i Östergötland".<ref>{{bokref \|förnamn=Anders \|efternamn=Kaliff \|titel=Arkeologi i Östergötland \|isbn=91-506-1346-4}}</ref>

	=== Medeltid ===		=== Medeltid ===
Rad 78:		Rad 78:
	Efter att [[Gustav Vasa]] tillträtt och genomfört [[reformationen]], minskade kyrkans inflytande. Detta fick bland annat till följd att platser som Vadstena, Skänninge och Söderköping minskade i betydelse och har sedan 1500-talet förblivit småstäder.		Efter att [[Gustav Vasa]] tillträtt och genomfört [[reformationen]], minskade kyrkans inflytande. Detta fick bland annat till följd att platser som Vadstena, Skänninge och Söderköping minskade i betydelse och har sedan 1500-talet förblivit småstäder.

	Norrköping kom under 1600-talet att bli ett av Sveriges ledande industriella centrum, med faktorierna som stadens industriella bas. En burgen borgarklass uppstod i staden mycket tidigt. <!-- och staden växte till Sveriges andra stad, en position man kom att behålla in till 1900-talet, 1700-talet? då Göteborg tog andraplatsen.~~{{Källa behövs\|datum=2009-10-28}}~~ Malmö gick sedan om Norrköping i storlek och tog tredjeplatsen under 1930-talet. Linköping utvecklades däremot betydligt långsammare.-->		Norrköping kom under 1600-talet att bli ett av Sveriges ledande industriella centrum, med faktorierna som stadens industriella bas. En burgen borgarklass uppstod i staden mycket tidigt. <!-- och staden växte till Sveriges andra stad, en position man kom att behålla in till 1900-talet, 1700-talet? då Göteborg tog andraplatsen. Malmö gick sedan om Norrköping i storlek och tog tredjeplatsen under 1930-talet. Linköping utvecklades däremot betydligt långsammare.-->

	1800-talet ledde till industrialismens genombrott, vilket hade föregåtts av byggandet av [[Göta kanal]] i början av seklet. Vid Motala byggdes en [[AB Motala Verkstad\|verkstad]] och kanalkontoret. Staden kom att få en solfjäderformad stadsplan utlagd av [[Baltzar von Platen (1766–1829)\|Baltzar von Platen]]. Norrköping växte kraftigt, särskilt [[textilindustri]]n i staden. Dåvarande Östra stambanan som förbinder Östergötland med [[Stockholm]] och [[Malmö]] invigdes 1874, och en järnvägsknutpunkt uppstod i Mjölby.		1800-talet ledde till industrialismens genombrott, vilket hade föregåtts av byggandet av [[Göta kanal]] i början av seklet. Vid Motala byggdes en [[AB Motala Verkstad\|verkstad]] och kanalkontoret. Staden kom att få en solfjäderformad stadsplan utlagd av [[Baltzar von Platen (1766–1829)\|Baltzar von Platen]]. Norrköping växte kraftigt, särskilt [[textilindustri]]n i staden. Dåvarande Östra stambanan som förbinder Östergötland med [[Stockholm]] och [[Malmö]] invigdes 1874, och en järnvägsknutpunkt uppstod i Mjölby.

Jan Karlsson: /* Externa länkar */

2022-01-15T13:28:32Z

Externa länkar

← Äldre version		Versionen från 15 januari 2022 kl. 13.28
Rad 342:		Rad 342:

	== Externa länkar ==		== Externa länkar ==
	~~{{commonscat-box}}~~
	*[http://swedia.ling.gu.se/Gotaland/Ostergotland/index.html Lyssna till några av Östergötlands dialekter]		*[http://swedia.ling.gu.se/Gotaland/Ostergotland/index.html Lyssna till några av Östergötlands dialekter]
	*[http://www.openstreetmap.org/relation/3711945#map=9/58.3650/16.0071 Karta över Östergötland på Openstreetmap.org]		*[http://www.openstreetmap.org/relation/3711945#map=9/58.3650/16.0071 Karta över Östergötland på Openstreetmap.org]

Jan Karlsson den 15 januari 2022 kl. 13.19

2022-01-15T13:19:27Z

← Äldre version		Versionen från 15 januari 2022 kl. 13.19
Rad 2:		Rad 2:
	{{landskapsfakta\|		{{landskapsfakta\|
	\|namn=Östergötland		\|namn=Östergötland
	\|landskapsvapen=~~Ostergotland~~ landskapsvapen - Riksarkivet Sverige.png		\|landskapsvapen=Östergötland landskapsvapen - Riksarkivet Sverige.png
	\|vapennamn=[[Östergötlands landskapsvapen]]		\|vapennamn=[[Östergötlands landskapsvapen]]
	\|landsdel=[[Götaland]]		\|landsdel=[[Götaland]]

Jan Karlsson den 15 januari 2022 kl. 13.18

2022-01-15T13:18:46Z

← Äldre version		Versionen från 15 januari 2022 kl. 13.18
Rad 2:		Rad 2:
	{{landskapsfakta\|		{{landskapsfakta\|
	\|namn=Östergötland		\|namn=Östergötland
	\|landskapsvapen=~~Östergötland~~ landskapsvapen - Riksarkivet Sverige.png		\|landskapsvapen=Ostergotland landskapsvapen - Riksarkivet Sverige.png
	\|vapennamn=[[Östergötlands landskapsvapen]]		\|vapennamn=[[Östergötlands landskapsvapen]]
	\|landsdel=[[Götaland]]		\|landsdel=[[Götaland]]

Jan Karlsson: Skapade sidan med '{{coord|58|25|N|15|45|E|display=title}} {{landskapsfakta| |namn=Östergötland |landskapsvapen=Östergötland landskapsvapen - Riksarkivet Sverige.png |vapennamn=Östergötl...'

2020-02-19T17:23:21Z

Skapade sidan med '{{coord|58|25|N|15|45|E|display=title}} {{landskapsfakta| |namn=Östergötland |landskapsvapen=Östergötland landskapsvapen - Riksarkivet Sverige.png |vapennamn=Östergötl...'

Visa ändringar

Östergötland - Versionshistorik

Jan Karlsson den 5 maj 2023 kl. 20.16

Jan Karlsson: /* Externa länkar */

Jan Karlsson den 15 januari 2022 kl. 13.19

Jan Karlsson den 15 januari 2022 kl. 13.18

Jan Karlsson: Skapade sidan med '{{coord|58|25|N|15|45|E|display=title}} {{landskapsfakta| |namn=Östergötland |landskapsvapen=Östergötland landskapsvapen - Riksarkivet Sverige.png |vapennamn=Östergötl...'