Klintehamn-Roma Järnväg
Klintehamn-Roma Järnväg (KlRJ) var en smalspårig järnväg på Gotland med spårvidden 891 mm omfattande en 23 kilometer lång sträckning från Klintehamn till Roma vid Gotlands Järnväg. Huvudsyftet med banan var att underlätta transporten av sockerbetor till sockerbruket i Roma, och av socker och andra produkter från sockerbruket till hamnen i Klintehamn, men banan fyllde även en väsentlig funktion för persontrafiken.
Historia
Tillkomsten
Efter anläggningen av Roma sockerfabrik växte helt naturligt intresset för odling av sockerbetor på Gotland. Detta var anledningen till planen att upprätta en järnvägsförbindelse mellan Klintehamn och Roma. Förslagsställare var landshövdingen Per Gustaf Emil Poignant, och medel insamlades till en undersökning, vilken 1896 verkställdes av civilingenjören E. Nelson. Kostnaden för järnvägen beräknades till 430 000 kr. Intresset för företaget var livligt inom de kommuner, som berördes av detsamma, och 216 000 kr i aktier tecknades i det blivande aktiebolaget, huvudsakligen av kommunerna.
Bolagsordningen stadfästes den 9 oktober 1897, och koncession beviljades den 31 december 1897.
Bolaget bildas
Konstituerande bolagsstämma med Klintehamn-Roma järnvägsaktiebolag hölls i Klintehamn den 4 mars 1897, därvid till styrelse valdes grosshandlaren Johan Reinhold Snöbohm, grosshandlaren Karl Johan David Smitterberg, godsägaren Wilhelm (Willy) Henrik Georg Wöhler, tullinspektören W. Nilsson, landsfiskalen Mattias Emanuel Svallingson, alla i Klintehamn, disponenten Per Axel Forssman, Roma, samt hemmansägaren Georg Jakob Vessman, Hogrän, Olof Fredik Hagvall, Vall, och C. J. Eriksson, Mästerby. Verkställande direktör blev landsfiskalen Mattias Emanuel Svallingson, som fortfarande innehar befattningen. Ett statslån å 214 000 kr erhölls, och anläggningen utfördes av ingenjören '''August''' Bååth. Banan öppnades för allmän trafik den 21 september 1898, men provisorisk godstrafik har börjat 1897. Kostnaden för banan, lok och vagnar var 330 000 kronor. De huvudsakligaste transporterade godsslagen var sockerbetor, spannmål, råsocker och gödningsämnen.[1]
Kajen vid Klintehamn anslöts till Klintehamn station i början på 1900-talet i samband med att hamnen muddrades.
En beskrivning av Klintehamn-Roma Järnväg anno 1926
Klintehamn - Roma järnväg, 23 km. Järnvägen utgår från Klintehamns handelsplats med ett stickspår till hamnen, i kilometer i längd, fortsätter i jämn stigning till Bander, därifrån lutning motRoma småningom inträder. I Roma ansluter sig banan järnväg, linjen Visby—Burgsvik, och Slite-Roma Järnväg. Banan genomlöper jämförelsevis bördig åker, omväxlande med löv- och barrskog, huvudsakligen av sistnämnda slag. Från Klintehamn finnes motorbåtsförbindelse med Stora Karlsö.
Ekonomin
När Sydvästra Gotlands Järnväg (SGJ) från Klintehamn till Hablingbo öppnades 1924 ingicks ett avtal med KlRJ om trafikering och underhåll. SGJ fick ekonomiska problem och riksgäldskontoret förordade en fusion med KlRJ som skedde den 1 januari 1927. Samtidigt ingicks en överenskommelse om gemensam trafikförvaltning, Trafikförvaltningen Slite-Klintehamn, med Slite-Roma Järnväg (SlRJ) som varade till 1940.
Slutet för banan
Svenska staten köpte KlRJ den 1 juli 1947 och bolaget gick in i det statligt ägda bolaget Gotlands Järnvägar. Den 1 juli 1948 införlivades KlRJ i Statens Järnvägar. Eftersom linjen gick med förlust lades den ner den 10 juni 1953. Undantaget var sockerbetestransporterna som fortsatte till hösten 1955. Järnvägen revs mellan 1957 och 1959.
Övrigt
Linjen Klinte Järnväg
KlRJ trafikerade den korta Klinte Järnväg som utgick ifrån Klintehamn mot Klinteby mellan 1910 och 1916.
Historiska datum
| Datum | Händelser |
|---|---|
| 1896 | Första fröet sås till bildandet av KlRJ. |
| 9 oktober 1897 | Bolagsordningen fastställdes. |
| 4 mars 1897 | Första styrelsen bildas. |
| 31 december 1897 | Koncessionen beviljades. |
| 1897 | Provisorisk godstrafik startar. |
| 21 september 1898 | Banan öppnas för allmäntrafik Klintehamn-Roma. |
| 1924 | SGJ Ingår ett avtal med KlRJ om trafikering och underhåll |
| 1 januari 1927 | SGJ genom går en fusion med KlRJ, eftersom SGJ har ekonomiska problem. |
| 1 juli 1947 | Svenska staten köper banan i bolaget Gotlands järnvägar. |
| 1 juli 1948 | Gotlands järnvägar införlivas i Statens Järnvägar. |
| 10 juni 1953 | Linjen läggs ner. |
| 1953-1955 | Godstransporter förekommer under sockerbetstransporterna. |
| 1957-1959 | Järnvägen rivs. |
Byggnader
Stationer
Stationerna på bilderna nedan ligger i den ordningen de fanns på linjen och var under Klitehamn-Roma Järnväg klassad som station vid öppningen av linjen.
Lok & Vagnar
För trafiken anskaffades två tanklok från Karlstads Mekaniska Werkstad, två personvagnar, en postvagn och 36 godsvagnar. Ett ånglok köptes 1936 från Motala Verkstad. För att minska kostnaderna för persontrafiken köptes 1945 två motorvagnar med släp från Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad. När bolaget köptes av Svenska staten 1947 bestod fordonsflottan av fem ånglok, två rälsbussmotorvagnar med släp, fyra personvagnar, fyra postvagnar, 75 godsvagnar.
| Loksignatur | Typ | Litt. | Tillverkare & tillverknings Nr |
Byggd | Såld till | SJ Loksign. | Köpt från / År / Loksign. |
Skrotad |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
 Läs mer►Klintehamn |
Ånglok | 0C0T | Kristinehamns Mekaniska Verkstad Nr.59 |
1897 | SJ 1948 | SJ K4p 3067 | - | - |
 Läs mer►Hövdingen |
Ånglok | 0C0T | Kristinehamns Mekaniska Verkstad Nr.60 |
1897 | SJ 1948 | SJ K4p 3068 | - | 1950 |
 Läs mer►Hablingbo |
Ånglok | 1C01 | Nohab Nr.452 |
1896 | SJ 1948 | SJ S5p 3074 | SGJ / 1927 / SGJ 1 | 1954 Vislanda |
 Läs mer►KlRJ 4 |
Ånglok | 1C0T | Nohab Nr.420 |
1895 | SJ 1948 | SJ S10p 3075 | SRJ / 1929 / SRJ 37 | 1955 Vislanda |
 Läs mer►KlRJ 5 |
Ånglok | 1D0T | Motala Verkstad AB Nr.830 |
1936 | SJ 1948 | SJ Np 3071 | - | 1963 Visby |
 Läs mer►KlRJ 11 |
Motorvagn | - | Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad |
1945 | SJ 1948 | SJ Y01p 684 | - | 1962 Skara |
 Läs mer►KlRJ 31 |
Motorvagn | - | Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad |
1945 | SJ 1948 | SJ UCF02p 1690 | - | - |
Styrelse och chefer
Här under listas vilka som haft de högre tjänsterna inom Klintehamn-Roma Järnväg.
| Namn | Titel | Postion | Årtal |
|---|---|---|---|
| Mattias Emanuel Svallingson | landsfiskal | Ordförande, Verkställande direktör | 1897-omkr.1930 |
| H Brodén | Skolföreståndare, statens ombud | Styrelseledamot | 19xx-19xx |
| Johan Reinhold Snöbohm | konsul | Styrelseledamot | 1897-19xx |
| Karl Reinhold Kahlström | riksdagsman, hemmansägare | Styrelseledamot | 19xx-19xx |
| A. Lingström | folkskollärare | Styrelseledamot | 19xx-19xx |
| Fredrik Johan Immanuel Möller | kamrer | Styrelseledamot | 19xx-19xx |
Källhänvisningar
| |||||||||||||||||||||
