Carl Johan Svensén

Från Järnvägsdata
Carl Johan Svensén
FöddCarl Johan Svensén
26 oktober 1823
Blomstermåla, Ålems församling
Död28 september 1883 (59 år)
Lilla Sinnerstad, Tveta församling
Yrke/uppdraglantbrukare, rikdsdagsman
MakaKarolina Sofia Svensén
1840-1883
BarnReinhold Emil Ludvig Svensén
2 oktober 1850
29 maj 1921 (70 år)
Carl Herman Svensén
20 september 1847 (0 år)
Carl Rudolf Svensén
15 juni 1856
4 november 1940 (84 år)
FöräldrarSven Peter Olofsson
Cajsa Lena Jönsdotter

Carl Johan Svensén (i riksdagen kallad Svensén i Lilla Sinnerstad), född 26 oktober 1823 i Blomstermåla, Ålems församling, död 28 september 1883 i Tveta, var en svensk lantbrukare och riksdagsman. Svärson till riksdagsmannen Jonas Peter Danielsson, far till skriftställaren Emil Svensén och arkitekten Rudolf Svensén (1856 Tveta –1940).

Carl Johan Svensén, som kom från en bondesläkt, övertog 1846 ett hemman i Lilla Sinnerstad i Tveta. Han var också ledamot av Kalmar läns norra landsting 18651876 samt 18811882, och var även aktiv i den lokala sparbanksrörelsen.

Han företrädde bondeståndet i Aspelands och Handbörds härader vid ståndsriksdagarna 1859/60, 1862/63 samt 1865/66, och var ledamot i andra kammaren för Aspelands och Handbörds domsagas valkrets 18671869 samt från 1876 till sin död 1883. År 1867 tillhörde han Ministeriella partiet, men han var snart en av stiftarna av Nyliberala partiet där han kvarstod under återstoden av mandatperioden. I likhet med många åsiktsfränder från det gamla bondeståndet var han till en början kylig mot Lantmannapartiet, men vid återinträdet i riksdagen 1876 anslöt han sig dock till detta, som under mellantiden mera närmat sig hans åsikter. Han kvarstod sedan i Lantmannapartiet resten av sin riksdagstid. I riksdagen var han bland annat ledamot av statsutskottet 1867 och 1876, lagutskottet 1879 samt konstitutionsutskottet 18801883.

Carl Johan Svensén var i riksdagen starkt engagerad för ett antal liberala frihetskrav, såsom upphävande av kyrkans makt över skolväsendet och avskaffande av indelningsverket. Vid 1862 och 1865 års ståndsriksdagar verkade han framgångsrikt för stärkande av kvinnans ställning, och han fortsatte sedan att driva bland annat att systemet med giftoman skulle avskaffas och att gifta kvinnors rättigheter skulle förbättras. Bland hans övriga reformkrav kan också nämnas avskaffande av teatercensuren, samt försäljning av statlig mark för att öka de självständiga mindre jordägarnas antal. Hans viktigaste politiska insats under de sista åren var ett av andra kammaren två gånger, 1882 och 1883, bifallet förslag om upphävande av kyrkomötets vetorätt.

Källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Anders Norberg och Andreas Tjerneld, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1985), band 2, s. 311
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Karl Johan Svensén, 1904–1926.

Noter

Vidare läsning