Simrishamn-Tomelilla Järnväg
Simrishamn-Tomelilla Järnväg (Cimbrishamn-Tomelilla Jernväg, CTJ) var ursprungligen namnet på järnvägssträckan Simrishamn-Tomelilla. Det var en av Skånes fem ångspårvägar, d.v.s. en järnväg som av ekonomiska skäl byggdes med bl.a. klenare räls än normalt. Banan förvärvades 1896 av Malmö-Tomelilla Järnvägsaktiebolag och ingick därefter i Malmö-Simrishamns Järnvägar.[1] Järnvägen finns kvar som en del av Österlenbanan.
Historia
Banan erhöll koncession den 24 mars 1882 och öppnades för allmän trafik den 16 december 1882.[2] Byggkostnaden var 663 000 kronor och fordonen kostade 137 000 kronor. Detta finansierades genom aktieteckningar av Simrishamns stad för 106 000 kronor och 11 socknar för 125 000 kronor samt ett obligationslån på 500 000 kronor.[3][4]
Efter att järnvägen mellan Malmö och Tomelilla öppnades av Malmö–Tomelilla Järnväg föreslogs gemensam förvaltning. Malmö–Tomelilla Järnväg köpte Simrishamn-Tomelilla Järnväg i början av 1896 och betalade med aktier i bolaget till halva värdet av vad som hade tecknats i Simrishamn-Tomelilla Järnväg. Banan mellan Simrishamn och Tomelilla byggdes om med kraftigare räler och grusades för att få samma tekniska standard som Malmö–Tomelilla Järnväg.[5]
Fordon
Banan trafikerades av ångvagnar enligt Rowans system. Ursprunget kommer från Danmark, där William Rowans utexperimenterade "dampsporvej" som först blev byggd i form av Randers - Hadsundsbanen [6] och Gribskovbanen var inspirationskälla för de skånska ångspårvägarna. Den första ångspårvägen i Skåne var Gärds Härads järnväg[7][8].
Inför byggandet 1882 köpte bolaget ett ånglok från Nydqvist & Holm AB och två ångvagnar med drivenheten från Nydqvist & Holm AB och vagnen från Atlas AB.[9][10] En kombinerad 1:a och 3:e klass vagn köptes 1884.[11] Ytterligare ett lok tillverkat av Hanomag[12] och två godsvagnar anskaffades 1894.[13]
Galleri
Stationer
Referenser
Källor
- ↑ Järnvägsdata 1999, utgiven av Svenska Järnvägsklubben 1999, ISBN 91-85098-85-X, sid. 179
- ↑ ”VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSENS S) ALLMÄNNA ARBETEN” (PDF). SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK (BiSOS). Statistiska centralbyrån. 1882. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201882.pdf. Läst 1 november 2012.
- ↑ ”Kristianstads län 1881-1885”. Kungl. Maj.ts Befallningshafvandes femårsberättelser.. SCB. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Kristianstads%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201881%201882%201883%201884%201885.pdf. Läst 2 november 2012.
- ↑ ”Cimbrishamn-Tomelilla obligation”. http://img.tradera.com/mega/441/150053441_1.jpg. Läst 2 november 2012.
- ↑ ”KRISTIANSTADS LÄN 1891—1895”. Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Kristianstads%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201891%201892%201893%201894%201895.pdf. Läst 31 oktober 2012.
- ↑ http://www.baner-omkring-aalborg.dk/?Randers%26nbsp;Hadsund_jernbane
- ↑ Gärdskan, Ångspårvägen genom Gärds härad, artikel och särtryck. Gärds härads hembygdsförenings årsbok 1972.
- ↑ Werdenfels Åke, red (1990). Skånsk järnväg. Årsbok - Skånes hembygdsförbund (1966), 0347-2418 ; 1989/90. Kristianstad: Skånes hembygdsförb. Libris länk
- ↑ ”NOHAB ånglok tillv.nr 150-199”. Stig Lundin järnvägs historia. http://www.stiglundin.se/jarnvag/18118670/verkst/nohab/nh0150.htm. Läst 2 november 2012.
- ↑ ”Ånglok tillverkade av Atlas”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_atlas.html. Läst 2 november 2012.
- ↑ ”VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSENS S) ALLMÄNNA ARBETEN” (PDF). SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK (BiSOS). Statistiska centralbyrån. 1884. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201884.pdf. Läst 1 november 2012.
- ↑ ”Ånglok tillverkade av Hanomag”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet_2/han.html. Läst 2 november 2012.
- ↑ ”VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSENS S) ALLMÄNNA ARBETEN” (PDF). SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK (BiSOS). Statistiska centralbyrån. 1894. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201894.pdf. Läst 1 november 2012.
