1830
Från Järnvägsdata
- För andra betydelser, se 1830 (olika betydelser).
1830 (MDCCCXXX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Fil:Eugène Delacroix - La liberté guidant le peuple.jpg
Friheten på barrikaderna av Eugène Delacroix föreställer Julirevolutionen.
Händelser
Januari
- 13 januari – Venezuela blir självständigt från Colombia.[1]
Februari
- 3 februari – Den autonoma provinsen Grekland får självständighet från Osmanska riket.
Mars
- 26 mars – Mormons bok utkommer i Palmyra, USA.
April
- 6 april – Joseph Smith och fem andra personer grundar Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.
Maj
- 24 maj – Mellan Baltimore och Ellicott's Mills öppnas den första järnvägen med allmän gods- och persontrafik i USA, och är ursprungligen hästdriven.[2]
- 13 maj – Sydcolombia blir självständigt från Colombia.[3]
- 28 maj – USA:s president Andrew Jackson skriver under Indian removal act, vilket ger upphov till fördrivning och internering av ursprungsbefolkningen.
Juni
- 26 juni – Vid Georg IV:s död efterträds han som kung av Storbritannien av sin bror Vilhelm IV.
Juli
- 11 juli – Uruguay utformar sin nuvarande flagga som nationsflagga, vilken lagstadgas 16 december.
- 17 juli – Barthélemy Thimonnier får patenträtt på sin uppfinning symaskinen.
- 18 juli – Uruguay antar sin första grundlag.[4]
- 20 juli – Grekland ger judar medborgarrättigheter.
- 27–29 juli – Julirevolutionen i Paris utbryter och tvingar Karl X att abdikera. Han ersätts av Ludvig Filip I.
Augusti
- 9 augusti – Ludvig Filip I blir kung av Frankrike.
- 25 augusti – Belgiska revolutionen inleds och 10 000 holländska soldater fördrivs ur Bryssel.
- 31 augusti – Edwin Beard Budding får patent på sin uppfinning gräsklipparen.
September
- 15 september – Liverpool and Manchester Railway öppnar den första passagerartågsträckan med ånglok mellan Liverpool och Manchester[2], något som även leder till den första tågolyckan med dödlig utgång då William Huskisson blir överkörd av loket Stephenson Rocket.
- 22 september – Sydcolombia byter namn till Ecuador.[3]
Oktober
- 27 oktober – Nederländska trupper under ledning av baron David Hendrik Chassé bombarderar Antwerpen.
November
- 1 november – Wangerooge får tyska Nordsjökustens första fyr.
- 2 november
- Jacques Laffitte blir fransk premiärminister.
- Ferdinand II blir kung över Bägge Sicilierna.
- 10 november – En belgisk nationalförsamling proklamerar Belgien självständigt, vilket erkänns av Londonkongressen 20 november.
- 22 november – Charles Grey, 2:e earl Grey blir brittisk premiärminister.
- 28 november – Sjunde allmänna jubelfesten till firande av 1000-årsminnet av Ansgars kristnande av Sverige.
- 29 november – Polska revolutionen inleds mot Ryssland, men får ingen hjälp utifrån.
December
Fil:Aftonbladet wordmark.svg
Aftonbladet
- 5 december – Hector Berlioz mest kända verk Symphonie fantastique har urpremiär i Paris.
- 6 december – Lars Johan Hierta börjar utge den liberala tidningen Aftonbladet.
- 12 december – Osmanska riket erkänner Serbiens självständighet.
- 26 december – Gaetano Donizettis opera Anna Bolena har urpremiär.
Okänt datum
- Frankrike, börjar avveckla bagnostraffet.[5]
- En diligenslinje öppnas i Sverige mellan Stockholm och Ystad.[6]
- Lancashireprocessen införs i Sverige efter brittisk modell, vilket gör att träkolsåtgången minskas vid stångjärnstillverkning.
- Metodistpredikanten G. Scott kommer till Sverige efter uppmaning av Samuel Owen. De båda får stor betydelse för den svenska nykterhetsrörelsen.
- Hjälmare kanal öppnas.
- Kemisten Nils Gabriel Sefström upptäcker grundämnet vanadin.
- Varbergs fästning upphör att fungera som försvarsanläggning.
- Fredrika Bremer utger romanen Familjen H***, kallad den första borgerliga romanen.
- Johan Gabriel Richert framlägger ett förslag till ny svensk riksdagsordning.
- Det råder ekonomisk förvirring i Sverige då tre olika riksdaler är i omlopp, en med ett värde av 48 skilling, en värd 18 och en värd 12.
- Sveriges kronprins Oscar (I) genomför ett statsbesök hos den ryske tsaren Nikolaj I.
- Sällskapet för inhemsk silkesodling bildas, för att främja svensk silkesodling, vilket dock misslyckas.
- De svenska ekarna blir frisläppta för en mindre penningsumma. Därmed kan de bönder, som har ekar på sina ägor, köpa dem och fälla dem om de så önskar.
- Spanien inför kvinnlig tronföljd, då kungen bara fått döttrar med sina fyra hustrur.
- Frankrike tar Alger i besittning.
- På Java tar Javakriget slut och den holländske guvernören Bosch inför det så kallade kultursystemet vilket tvingar de infödda att utföra dagsverke på plantagerna.
- Storbritannien tillsätter en resident i Burmas huvudstad Ava.
Födda
- 2 januari – Henry Morrison Flagler, amerikansk industrimagnat.
- 4 januari – Ernst Behm, tysk författare.
- 6 januari – Alfred Hegar, tysk läkare.
- 7 januari – Albert Bierstadt, amerikansk målare.
- 8 januari
- Gouverneur Kemble Warren, amerikansk general.
- Hans von Bülow, tysk dirigent, kompositör och pianist.
- 18 januari – Grigor Parlichev, makedonsik-bulgarisk författare.
- 19 januari – George Blake Cosby, amerikansk general.
- 31 januari
- James Blaine, amerikansk politiker.
- Henri Rochefort, fransk författare, journalist och politiker.
- 3 februari – Robert Gascoyne-Cecil, 3:e markis av Salisbury, brittisk premiärminister.
- 11 februari – August Eisenmenger, österrikisk målare.
- 14 februari – Anson Safford, amerikansk politiker.
- 15 februari – Abd ül-Aziz, osmansk sultan.
- 16 februari – Émile Durand, fransk kompositör och musikpedagog.
- 16 februari – Gerard Krefft, tysk zoolog och paleontolog.
- 15 mars – Paul Heyse, tysk författare, nobelpristagare i litteratur 1910.
- 29 mars – Eli C.D. Shortridge, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1893–1895.
- 14 april – Simon Pollard Hughes, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Arkansas 1885–1889.
- 24 april – Eugenia, svensk prinsessa, dotter till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
- 1 maj – Guido Gezelle, belgisk författare och präst.
- 5 maj – John Batterson Stetson, amerikansk hattmakare.
- 13 maj – Zebulon B. Vance, amerikansk militär och politiker.
- 20 maj – Hector Malot, fransk författare.
- 29 maj – Louise Michel, fransk anarkist.
- 17 juni – Jeremiah McLain Rusk, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1889–1893.
- 20 juni – Carl Pettersson, svensk kyrkoherde och riksdagsman.
- 1 juli – Paris Gibson, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1901–1905.
- 10 juli – Camille Pissarro, fransk målare.
- 25 juli – John Jacob Bausch, tysk-amerikansk optiker, grundare av Bausch and Lomb (tillsammans med Henry C. Lomb).
- 18 augusti – Frans Josef av Österrike, kejsare av Österrike 1848–1916, kung av Ungern 1867–1916.
- 29 augusti – J. Proctor Knott, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1883–1887.
- 2 september – William P. Frye, amerikansk politiker.
- 8 september – Frédéric Mistral, fransk författare, nobelpristagare i litteratur 1904.
- 15 september – Porfirio Díaz, mexikansk militär och politiker, Mexikos envåldshärskare 1876–1911 (med fyra års uppehåll).
- 9 november – Algernon Paddock, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881 och 1887–1893.
- 26 november – Horace Tabor, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
- 5 december – Christina Rossetti, brittisk poet.
- 10 december – Emily Dickinson, amerikansk poet.
- 16 december – Kálmán Tisza, ungersk statsman.
- 17 december – Jules Huot de Goncourt, fransk skriftställare.
- 31 december
- Frederic Leighton, brittisk konstnär.
- Ismail Pascha, khediv av Egypten.
- Isabella II av Spanien, spansk drottning 1833–1868.
- Karl Hilty, schweizisk historiker och statsrättslärare.
- Jöns Rundbäck, svensk politiker, en av Lantmannapartiets grundare.
- Okänt datum – Mary Hunt, amerikansk nykterhetsförkämpe.
- Pepita de Oliva, spansk balettdansare.
Avlidna
- 7 mars – Jacques Villeré, första kreolska (infödda) guvernören av Louisiana.
- 17 mars – Laurent de Gouvion-Saint-Cyr, marskalk av Frankrike
- 16 maj – Jean-Baptiste Joseph Fourier, fransk matematiker och fysiker.
- 1 juni – Sahajananda Swami, indisk helig man.
- 4 juni – Antonio José de Sucre, revolutionsledare och Bolivias förste president.
- 26 juni – Georg IV, kung av Storbritannien sedan 1820.
- 6 augusti – Elisa Bonaparte, storhertiginna av Toscana, syster till Napoleon I.
- 15 september – William Huskisson, brittisk politiker och historiens första att avlida i en tågolycka.
- 23 september – William Hazlitt, brittisk essäist.
- 23 september – Elizabeth Kortright Monroe, amerikansk presidenthustru till James Monroe.
- 4 oktober – Ludwig Yorck von Wartenburg, preussisk fältmarskalk.
- 5 oktober – Dinicu Golescu, rumänsk författare.
- 14 oktober – John McLean, amerikansk politiker, senator 1824–1825 och 1829–1830.
- 8 november – Frans I av de Bägge Sicilierna
- 30 november – Pius VIII, född Francesco Xaverio Castiglione, påve sedan 1829.
- 4 december – William Branch Giles, amerikansk politiker.
- 8 december – Benjamin Constant, schweizisk författare och politiker.
- 9 december – Stephen R. Bradley, amerikansk politiker, senator 1791–1795 och 1801–1813.
- 10 december – Hugh Elliot, brittisk diplomat.
- 17 december – Simón Bolívar, sydamerikansk general och nationalist.
- Aleamotu'a, kung av Tonga.
- Petar I Petrović-Njegoš, härskare över Montenegro.
- Rosalie Duthé, fransk modell, prototypen för stereotypen "den dumma blondinen".
Referenser
Fotnoter
- ↑ World Statesmen
- ↑ 2,0 2,1 Järnvägar i historien Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ 3,0 3,1 World Statesmen
- ↑ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ↑ Bagno i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- ↑ Nordisk familjebok
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 1830.Luafel i Modul:Åtgärdskategorier_Wikidata på rad 24: attempt to index field 'wikibase' (a nil value).
