<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://xn--jrnvgshistoria-5hbd.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=217.213.106.145</id>
	<title>Järnvägsdata - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://xn--jrnvgshistoria-5hbd.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=217.213.106.145"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://xn--jrnvgshistoria-5hbd.se/index.php/Special:Bidrag/217.213.106.145"/>
	<updated>2026-04-22T22:12:59Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.39.3</generator>
	<entry>
		<id>https://xn--jrnvgshistoria-5hbd.se/index.php?title=X2_(t%C3%A5g)&amp;diff=20545</id>
		<title>X2 (tåg)</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://xn--jrnvgshistoria-5hbd.se/index.php?title=X2_(t%C3%A5g)&amp;diff=20545"/>
		<updated>2019-08-18T08:24:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;217.213.106.145: /* Tabell över vagndata */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Infobox Tåg &amp;lt;!-- Om dessa mallar: beteckningarna till vänster här är nyckelord som länkar till mallen. Dessa ord som står här till vänster syns alltså inte, utan beteckningarna som sedan syns i artikeln kommer från mallen, inte från orden här. Att fritt redigera nyckelorden här innebär att de försvinner eftersom de då inte länkar till mallens motsvarande rader. Om ni ändrar kolla att det fungerar. --&amp;gt;&lt;br /&gt;
|namn                       = X2&lt;br /&gt;
|bild                       = X2000, Lund C.JPG&lt;br /&gt;
|bildtext                   = X2 vid [[Lunds centralstation]]&lt;br /&gt;
|fordonstyp                 = Motorvagnssätt&lt;br /&gt;
|tillverkningsår            = 1989–1998&lt;br /&gt;
|byggt antal                = 44 st&lt;br /&gt;
|tillverkare                = {{flaggbild|Sverige}} [[Kalmar Verkstad]], Kalmar&amp;lt;br&amp;gt;{{flaggbild|Sverige}} [[ASEA]], Västerås&lt;br /&gt;
|längd                      = 164,2 meter (6 vagnar)&lt;br /&gt;
|bredd={{formatnum:3050}} mm|acceleration               = 0–200 km/h: 3:41 min:sek (5 vagnar)&lt;br /&gt;
|höjd={{formatnum:3814}} mm|spårvidd={{formatnum:1435}} mm|drivmedel                  = Elektricitet&lt;br /&gt;
|strömsystem=15 kV, 16 2/3 Hz|effekt                     = {{formatnum:3260}} kW ({{formatnum:4370}} hk) &lt;br /&gt;
|största tillåtna hastighet = 200 km/h&lt;br /&gt;
|provkörd hastighet         = 276 km/h&lt;br /&gt;
|startdragkraft             = max 160 kN&lt;br /&gt;
|tjänstevikt                = 269–365 ton (ung. tomvikt)&lt;br /&gt;
|sittplatser                = 204–318 pl. [https://web.archive.org/web/20120604042256/http://www.sj.se/content/1/c6/08/76/57/t2_1126-SJ-VagnsskissX2000webb.pdf Vagnskiss]&lt;br /&gt;
|tjänstevikt per sittplats  = 650 (2 kl.)–1&amp;amp;nbsp;280 kg (manövervagn)&lt;br /&gt;
|axelavstånd                = {{formatnum:2900}} mm&lt;br /&gt;
|korgbredd                  = {{formatnum:3080}} mm&lt;br /&gt;
|axellast=17,5 ton|strömavtagningsmetod=[[Strömavtagare]]|bromsar=Drivenhet: Blockbroms, [[regenerativ bromsning]]&amp;lt;br&amp;gt;Övriga vagnar: [[Skivbroms]], [[magnetskenbroms]]|operatörer                 = {{flaggbild|Sverige}} [[SJ AB|SJ]]&amp;lt;br&amp;gt;Tidigare:&amp;lt;br&amp;gt;{{flaggbild|Kina}} [[Guangshen Railway company]] &amp;lt;br&amp;gt;{{flaggbild|USA}} [[Amtrak]] (leasing 1992–1993)&lt;br /&gt;
|ägare=[[Statens Järnvägar]]}}&lt;br /&gt;
'''X2''' är [[Littera (järnväg)|littera]] för en [[Lok|drivenhet]] eller en typ av tågsätt (se [[SJ X2#Tågsätten och deras enheter|särskild rubrik]] nedan) som byggdes mellan 1989 och 1998 och som ägs av [[SJ]]. X2 utgör den tekniska basen i [[SJ AB|SJ]]:s snabbtågskoncept [[X 2000]] och gjorde detsamma tidigare i [[Linx]] koncept [[Linxtåg]], samt i [[X200]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
X2-projektet startade 1969 som ett samarbete mellan [[Kalmar Verkstad]] (KVAB), [[SJ]] och [[Asea]]. Testerna påbörjades på 1970-talet.&amp;lt;ref&amp;gt;{{Tidningsref|rubrik=Därför gick SJ:s miljardsatsning till gamla X2|url=https://www.nyteknik.se/fordon/darfor-gick-sj-s-miljardsatsning-till-gamla-x2-6400824|tidning=Ny Teknik|hämtdatum=2018-02-12|språk=sv}}&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
X2 har en största tillåten hastighet på 200&amp;amp;nbsp;km/h, men har vid provkörning kommit upp i 276&amp;amp;nbsp;km/h (Tåget hade då dubbla [[Lok|drivenheter]], normalt räcker inte effekten för den hastigheten), vilket fram till 2006 var svenskt rekord.&amp;lt;ref&amp;gt;{{Tidningsref|rubrik=Gröna tåget slog hastighetsrekord|url=http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/gr%C3%B6na-t%C3%A5get-slog-hastighetsrekord-1.1161939|tidning=Göteborgs-Posten|hämtdatum=2018-02-12|språk=sv}}&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den 4 september 1990 hade X2 trafikpremiär mellan Stockholm och Göteborg&amp;lt;ref&amp;gt;[http://www.banverket.se/sv/Sveriges-jarnvagsmuseum/Huvudrubriker/Om-Sveriges-jarnvagsmuseum/Historia.aspx ''Sveriges järnvägsmuseum'']&amp;lt;/ref&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
I Sverige modifierades under slutet av 1960-talet ett elektriskt motorvagnståg för lokaltrafik (typ [[X1]]) och fick [[Lutande tåg|lutningsbar vagnkorg]] som vilade på en ny generation Asea-boggier med tryckluftsstyrd korglutning. Något senare modifierades ett äldre 3-vagnars motorvagnståg (typ [[X5]]) för höghastighetsprov. Det fick beteckningen X15 och utrustades med hydrauliskt styrd korglutning (snabbare reaktion på styrsignal). Erfarenheter från X15 användes då X2 utvecklades. Mot slutet av provperioden med X15 kopplades en X2 prototypvagn (kallad X15-4) in i tågsättet. Under augusti 1986 beställdes de första X2-tågsätten av [[SJ]] från de svenska tillverkarna [[Kalmar Verkstad]] (KVAB/Statsföretag) och [[ASEA]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För tillverkningen utvecklades en för Sverige ny produktionsteknik för både svetsteknik och struktur i korgarna. Resultatet blev en vagnskorg som är styv men som också och har stor förmåga att absorbera kollisionsenergi samt kräver mindre underhåll då den drabbas av korrosion i mindre utsträckning.&amp;lt;ref&amp;gt;{{Tidningsref|rubrik=Rostfritt stål i X2000 var en hållbar satsning|url=http://www.svenskverkstad.se/rostfritt-stal-i-x2000-var-en-hallbar-satsning|hämtdatum=2018-06-14|språk=en-US}}&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
X2 kom att stå som mall för kommande tåg, som [[C20 (tunnelbanevagn)|C20]] till [[Storstockholms Lokaltrafik|SL]], [[Regina (tåg)|Regina-]] och [[X31]] samt dåvarande X32 (numera ombyggd till X31), [[Flytoget]] till Norge, tåg till [[Bukarests tunnelbana|Bukarest Metro]], m.fl.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid månadsskiftet mars-april 1998 upphörde tillverkningen av X2-tåg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Egenskaper==&lt;br /&gt;
Tåget konstruerades och byggdes i [[Kalmar]] med en för Sverige ny, revolutionerande teknik där vagnskorgarna (&amp;quot;karosserna&amp;quot;) var byggda i korrugerat, rostfritt stål.&amp;lt;ref name=&amp;quot;ref_1&amp;quot;&amp;gt;{{Tidningsref|rubrik=Rostfritt stål i X2000 var en hållbar satsning|url=http://www.svenskverkstad.se/rostfritt-stal-i-x2000-var-en-hallbar-satsning|hämtdatum=2018-06-13|språk=en-US}}&amp;lt;/ref&amp;gt; För detta utvecklades en för Sverige ny metod för både svetsteknik och struktur i korgarna. Resultatet blev en helt underhållsfri [[vagnskorg]]. Vidare frångicks [[Buffert (tåg)|buffertar]], och all kraft distribuerades genom [[Koppel (tåg)|centralkoppel]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tack vare sina &amp;quot;mjuka&amp;quot; (radialstyrda) [[boggi]]er&amp;lt;ref&amp;gt;{{Webbref|url=http://www.jarnvag.net/vagnguide/x2|titel=Vagnguide - Motorvagn X2 - järnväg.net|hämtdatum=2018-02-19|verk=www.jarnvag.net|språk=sv-se}}&amp;lt;/ref&amp;gt; och [[Lutande tåg|korglutning]] kan X2 köra upp till 9 % fortare än vanliga tåg i kurvor (enligt Transportstyrelsen 2017, under perioden 1987...2017 klarade det hela 15 % högre hastighet i kurvorna, enligt SJ/Banverket). Korglutningen, som endast är till för passagerarnas komfort, innebär att vagnskorgarna kan ''luta med'' – eller ''luta inåt'' i en kurva.&amp;lt;ref&amp;gt;{{Webbref|url=http://www.jarnvag.net/vagnguide/x2|titel=Vagnguide - Motorvagn X2 - järnväg.net|hämtdatum=2018-02-09|verk=www.jarnvag.net|språk=sv-se}}&amp;lt;/ref&amp;gt; &amp;quot;[[Mjuka boggier]]&amp;quot; innebär att hjulaxlarna kan röra sig något i tågets längdriktning vid gång genom kurvor, och därmed minska hjul- och spårslitage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje 5-vagnars tåg kostade cirka 130 miljoner svenska kronor (prisnivå [[2006]]), det vill säga cirka 26 miljoner kr per vagn (motsv Rc-tåg cirka 9 mkr per vagn). Tåget konstruerades och byggdes till största delen i [[Kalmar]] men den elektriska drivutrustningen tillverkades och monterades i [[Västerås]]. Tåget byggdes med en för Sverige ny teknik, där [[vagnskorg]]arna var byggda i korrugerad, rostfri plåt som till stora delar punktsvetsades samman. Vagnskorgar delvis byggda i rostfritt stål var i sig inte nytt (Budd Company i USA började tillverka vagnar i rostfritt stål på 1930-talet, senare licensierat till Frankrike och Portugal). Det har också funnits rostfria vagnar i vissa andra länder, men då med en annan och äldre struktur, som inte var lika stark som X2.{{källa behövs|datum=2015-06}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
X2 är främst avsedd för att trafikera gamla järnvägar i fjärrtågstrafik utan stora investeringar i infrastrukturen som t.ex. rätning av kurvor. Ursprungligen bestod X2-tågen av sex eller sju delar som inte var avsedda att växlas separat, utan var skruvade tillsammans: en manövervagn, tre eller fyra mellanvagnar, en restaurangvagn, och en drivenhet, senare levererades även fyra- och femvagnars tåg utan restaurangvagn (X2-2 och X2-1) som kallades för X200. Idag är X2-tågen, under sitt varumärke [[X 2000]] (dec 2011 - jan 2015: '''SJ 2000'''&amp;lt;ref name=&amp;quot;ref_2&amp;quot;&amp;gt;{{Webbref|url=http://www.jarnvag.net/vagnguide/x2|titel=Vagnguide - Motorvagn X2 - järnväg.net|hämtdatum=2018-02-12|verk=www.jarnvag.net|språk=sv-se}}&amp;lt;/ref&amp;gt;), det vanligaste tåget på de stora linjerna i Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
X2-tåg är avsedda för att köras mellan större städer med få uppehåll.&amp;lt;ref&amp;gt;{{Webbref|url=https://www.sj.se/sv/om/om-sj/trafik-och-tag/sj-snabbtag-x-2000.html|titel=Billiga tågbiljetter och tågresor - sök och boka tåg - SJ|hämtdatum=2018-02-12|efternamn=SJ|verk=sj.se}}&amp;lt;/ref&amp;gt; Därför har tågen tagits ur regional trafik på till exempel [[Svealandsbanan]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==X2 på export==&lt;br /&gt;
I X2:s barndom visades andra länder intresse för det svenska snabbtåget. [[ABB]] lånade ut tågsätt till andra järnvägsbolag för utvärdering, bland annat till [[Amtrak]] i USA. Tåget provades även i Tyskland, Norge, Kina och Australien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Trots sitt unika koncept var försäljningsframgångarna mycket små, och förutom till [[Statens Järnvägar]] (SJ innan 2001) (som i sin tur upplät ett antal tåg för trafik mellan Norge och Sverige via bolaget [[Linx]] under 2000-talets början), har endast ett tåg sålts, till [[Kina]]. Det anses att Kina köpte detta enda tåg för att lära sig tekniken bakom snabbtåg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under våren 2012 köpte SJ åter detta enda X2-tåg som hade exporterats, X2 2088. Bakgrunden till att denna affär genomfördes var dels X2-olyckan (X2 2043) i Kimstad hösten 2010 och dels olyckan i Malmö, där en X2 (2014) körde in i en stoppbock. Olyckorna medförde att vagnsbrist uppstod och en lösning för att införskaffa fler mellanvagnar var att köpa X2 2088 från Kina.&lt;br /&gt;
X2 2088 var egentligen det 44:e tågsättet i serien som byggdes, men då siffran 4 är ett [[Numerologi|otursnummer]] i Kina, döptes fordonet om till 2088.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lutningstekniken har använts av [[Asea|ASEA]], och dess efterföljare [[Adtranz]], i andra tåg, till exempel [[NSB typ 73]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under 1990-talet visade flera länders järnvägsförvaltningar intresse för det svenska snabbtåget X2, då det enligt marknadsföringen krävdes förhållandevis små investeringar i bananläggningen. [[ABB]] och SJ lånade ut tågsätt till flera järnvägsförvaltningar för utvärdering, bland andra till [[Amtrak]] (USA), [[Deutsche Bundesbahn|DB]] (Tyskland), [[NSB]] (Norge) och Kina. X2 (utan drivenhet) [[X 2000 i Australien|provades även i Australien]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Såväl Slovenien, Storbritannien, Norge, Italien, Finland och Schweiz och Tyskland har valt fjärrtåg med lutningsbara vagnkorgar alla olika varianter av [[Pendolino]] som tillverkades av [[Alstom]] i Italien efter brittisk licens (se  [[:en:Advanced_Passenger_Train|APT, Advance passenger train]]).  Norska [[NSB]] köpte sina lutande tåg, kallade ''Signatur'' och ''Agenda'', av dåvarande [[Adtranz]], sedermera [[Bombardier Transportation]], vagnskorgarna till tågen byggdes av [[Kalmar Verkstad]], det vill säga samma tillverkare som för X2. Slutmontage skedde i Adtranz anläggning i [[Strømmen]] utanför [[Oslo]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det norska tåget [[NSB Type 73|Typ 73]] &amp;quot;Signatur&amp;quot; har drivning på sex av tågets totalt 16 axlar, medan X2 har drivning på endast fyra av tågets 28 axlar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flera länder beställde sina snabbtåg modell [[Pendolino]] av [[Alstom]]s italienska bolag, Tyskland, Storbritannien, Finland, Spanien, Slovenien, Tjeckien, Schweiz, Ryssland och Italien. Finland motiverade det med att Pendolino var billigare och tekniskt mer utvecklat än X2. Dessvärre hade just i början de 18 Pendolino-tågen vissa problem med tillförlitligheten på lutningssystem och [[Koppel (tåg)|koppel]], och tågen blev stående.{{Källa behövs|datum=2019-03}} Dessa problem är emellertid avhjälpta sedan länge och ryska järnvägar beställde 2007 fyra stycken [[Pendolino]]tåg för linjen Helsingfors−Sankt Petersburg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==X2K==&lt;br /&gt;
För att kunna trafikera Danmark byggdes ett antal X2:or om med dubbla strömsystem och dubbla system för hyttsignalering. Dessa fick underlitterat K. Däremot behöver tåg som ska till Oslo inte anpassas tekniskt eftersom Norge och Sverige har samma system för detta.&amp;lt;ref&amp;gt;{{Tidningsref|rubrik=Med ATC-systemet går tåget som på räls|url=https://techworld.idg.se/2.2524/1.160472/med-atc-systemet-gar-taget-som-pa-rals|tidning=TechWorld|hämtdatum=2018-02-19|språk=sv-SE}}&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Jämförelse mellan X2-varianter och experimenttåg ==&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot; style=&amp;quot;text-align:right;&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! Modell&lt;br /&gt;
! Antal&amp;lt;br /&amp;gt;sittplatser&lt;br /&gt;
! Tåglängd (mm)&lt;br /&gt;
! Tomvikt (t)&lt;br /&gt;
! Tågtyp&lt;br /&gt;
! Antal&amp;lt;br /&amp;gt;vagnar&lt;br /&gt;
! Max. kont. eff &amp;lt;nowiki&amp;gt;(&amp;lt;/nowiki&amp;gt;[[watt|MW]]&amp;lt;nowiki&amp;gt;)&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
! Kontaktlednings-spänning (kV AC)&lt;br /&gt;
! Typ av drivmotor&lt;br /&gt;
! Korgbredd vagn (mm)&lt;br /&gt;
! Sth (km/h)&lt;br /&gt;
! Införd&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| X1 (3015)&lt;br /&gt;
|(experiment)&lt;br /&gt;
| 49&amp;amp;nbsp;550&lt;br /&gt;
| ---&lt;br /&gt;
| motorvagnståg&lt;br /&gt;
| 2&lt;br /&gt;
| ---&lt;br /&gt;
| 15&lt;br /&gt;
| --- &lt;br /&gt;
| 3&amp;amp;nbsp;150&lt;br /&gt;
| (222 uppnått)&lt;br /&gt;
| xxx&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| X15&lt;br /&gt;
| (experiment)&lt;br /&gt;
| 72&amp;amp;nbsp;200&lt;br /&gt;
| ---&lt;br /&gt;
| motorvagnståg&lt;br /&gt;
| 3&lt;br /&gt;
| ---&lt;br /&gt;
| 15&lt;br /&gt;
| --- &lt;br /&gt;
| 3&amp;amp;nbsp;130&lt;br /&gt;
| (238 uppnått)&lt;br /&gt;
| ---&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| X2&lt;br /&gt;
| 256 pl&lt;br /&gt;
| 139&amp;amp;nbsp;225&lt;br /&gt;
| 313,0&lt;br /&gt;
| motorvagnståg med separat drivenhet&lt;br /&gt;
| 6&lt;br /&gt;
| 3,26&lt;br /&gt;
| 15&lt;br /&gt;
| asynkron&lt;br /&gt;
| 3&amp;amp;nbsp;080&lt;br /&gt;
| 200&lt;br /&gt;
| 1990&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| X2&lt;br /&gt;
| 332&lt;br /&gt;
| 164&amp;amp;nbsp;175&lt;br /&gt;
| 360,0&lt;br /&gt;
| motorvagnståg med separat drivenhet&lt;br /&gt;
| 7&lt;br /&gt;
| 3,26&lt;br /&gt;
| 15&lt;br /&gt;
| asynkron&lt;br /&gt;
| 3&amp;amp;nbsp;080&lt;br /&gt;
| 200&lt;br /&gt;
| ---&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| X2-2/2-1&lt;br /&gt;
| ---&lt;br /&gt;
| 89&amp;amp;nbsp;315&lt;br /&gt;
| ---&lt;br /&gt;
| motorvagnståg med separat drivenhet&lt;br /&gt;
| 5/4&lt;br /&gt;
| 3,26&lt;br /&gt;
| 15&lt;br /&gt;
| asynkron&lt;br /&gt;
| 3&amp;amp;nbsp;080&lt;br /&gt;
| 200&lt;br /&gt;
| 1994&lt;br /&gt;
| ---&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tågkonfiguration ==&lt;br /&gt;
=== Översikt X&amp;amp;nbsp;2000-familjen ===&lt;br /&gt;
Numera (2018) förekommer endast sexvagnars tågsätt i två olika konfigurationer i ordinarie trafik. &lt;br /&gt;
(tågen sorterade efter längd)&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot; style=&amp;quot;text-align:right;&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! Antal personvagnar&lt;br /&gt;
! Antal tågsätt&lt;br /&gt;
! Tåglängd (mm)&lt;br /&gt;
! Tomvikt (t)&lt;br /&gt;
! Antal sittplatser&lt;br /&gt;
! Bruttovikt (t)&lt;br /&gt;
! Specifik effekt/bruttovikt (kW/t)&lt;br /&gt;
! Specifik tomvikt per sittplats (kg/pl)&lt;br /&gt;
! Specifik tomvikt tåglängd (kg/m)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 6&lt;br /&gt;
| 24 &lt;br /&gt;
| 164&amp;amp;nbsp;744&lt;br /&gt;
| xxxx &lt;br /&gt;
| 318 &lt;br /&gt;
| xxx&lt;br /&gt;
| xxx&lt;br /&gt;
| xxx&lt;br /&gt;
| xxx&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 6&lt;br /&gt;
| 4&lt;br /&gt;
| 164&amp;amp;nbsp;744 &lt;br /&gt;
| 316&lt;br /&gt;
| 360&lt;br /&gt;
| 345&lt;br /&gt;
| 9,4&lt;br /&gt;
| 878&lt;br /&gt;
| 1&amp;amp;nbsp;918 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5&lt;br /&gt;
| 1&lt;br /&gt;
| 139&amp;amp;nbsp;794&lt;br /&gt;
| 316&lt;br /&gt;
| 288&lt;br /&gt;
| 339&lt;br /&gt;
| 9,6&lt;br /&gt;
| 1&amp;amp;nbsp;097&lt;br /&gt;
| 2&amp;amp;nbsp;260&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4&lt;br /&gt;
| 2&lt;br /&gt;
| 114&amp;amp;nbsp;744&lt;br /&gt;
| 269&lt;br /&gt;
| 227&lt;br /&gt;
| 287&lt;br /&gt;
| 11,4&lt;br /&gt;
| 1&amp;amp;nbsp;185&lt;br /&gt;
| 2&amp;amp;nbsp;344&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4&lt;br /&gt;
| 5&lt;br /&gt;
| 114&amp;amp;nbsp;744&lt;br /&gt;
| 269&lt;br /&gt;
| 258&lt;br /&gt;
| 290&lt;br /&gt;
| 11,2&lt;br /&gt;
| 1&amp;amp;nbsp;042&lt;br /&gt;
| 2&amp;amp;nbsp;344&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3&lt;br /&gt;
| 4&lt;br /&gt;
| 89&amp;amp;nbsp;694&lt;br /&gt;
| 222&lt;br /&gt;
| 186&lt;br /&gt;
| 237&lt;br /&gt;
| 13,8&lt;br /&gt;
| 938&lt;br /&gt;
| 2&amp;amp;nbsp;475&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Summa&lt;br /&gt;
| 40&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| 11&amp;amp;nbsp;848&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Teknik ===&lt;br /&gt;
På det svenska järnvägsnätet utgjorde X2 ett stort steg jämfört med tidigare fjärrtåg, som till stor del var från 1960-talet. Jämfört med tidigare generationer svenska fjärrtåg förbättrade X2 prestanda och komfort främst inom följande områden:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Största tillåtna hastighet]] höjdes från 160 till 200&amp;amp;nbsp;km/h (+25&amp;amp;nbsp;%)&lt;br /&gt;
* Den maximala kurvhastigheten höjdes (normalt +15%)&amp;lt;ref&amp;gt;{{Webbref|url=https://www.kth.se/polopoly_fs/1.362145!/Menu/general/column-content/attachment/OH%20X2000%20121121_EA4.pdf|titel=X 2000|hämtdatum=2018-02-19}}&amp;lt;/ref&amp;gt;, med dagens normer endast 9 %&lt;br /&gt;
* Luftkonditionering (AC) blev standard&amp;lt;ref&amp;gt;{{Webbref|url=https://www.kth.se/polopoly_fs/1.362145!/Menu/general/column-content/attachment/OH%20X2000%20121121_EA4.pdf|titel=X 2000|hämtdatum=2018-02-19|författare=Evert Andersson|format=PDF|sid=13}}&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
* Den in- och utvändiga bullernivån dämpades&amp;lt;ref&amp;gt;{{Webbref|url=https://www.kth.se/polopoly_fs/1.362145!/Menu/general/column-content/attachment/OH%20X2000%20121121_EA4.pdf|titel=X 2000|hämtdatum=2018-02-20|format=PDF|utgivare=Evert Andersson}}&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
* Tågets yttre utformning konstruerades med hänsyn till god [[aerodynamik]], lägre luftmotstånd. &lt;br /&gt;
* Byggdes med mer underhållsfria vagnskorgar i rostfritt stål som inte behövde lackeras&amp;lt;ref name=&amp;quot;ref_1&amp;quot;/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:X2000.jpg|miniatyr|Ett X2-tåg i [[Köpenhamn]] med den äldre utgångna färgsättningen. ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Mjuka boggier ===&lt;br /&gt;
Under 1970-talet experimenterade man i Västtyskland (tillverkaren Wegmann) med en ny generation vagnboggier med såväl mjuk boggiram (WTR) som radiellt inställbara hjulaxlar, vilket minskade slitaget. Under 1982 satte den norska statsjärnvägen (NSB) en ny generation Wegmann- vagnboggier i trafik med radiellt inställbara hjulaxlar. Även X2-tågen utrustades senare med denna teknik (trafikstart 1990).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Även svenska Asea utvecklade en ny generation [[motorboggi|motor-]] och [[löpboggi]]er. De gamla, bullriga blockbromsarna slopades helt hos X&amp;amp;nbsp;2000-löpboggierna (dock ej motorboggierna), samtidigt som den högre hastigheten krävde en ny generation skiv- och [[magnetskenbroms]]ar (den senare används dock bara vid nödfall).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid samma hastighet uppstår mindre krafter mellan spår och hjulpar. Därför kunde X2 köra upp till 15 procent snabbare enligt SJ:s normer november 1987 (kategori B respektive S) men numera är skillnaden endast 9 % (spårvänliga boggier från Schweiz i snabbtåget X74, kategori C). &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Drivmotorerna (2 stycken à 815&amp;amp;nbsp;kW per boggi) är monterade inne i motorboggierna och transformatorn är placerad i drivenhetens underrede. Drivenheten ger maximalt 3&amp;amp;nbsp;260 [[kilowatt|kW]] (4&amp;amp;nbsp;350 [[Hästkraft|hk]]) kontinuerlig effekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korglutning ===&lt;br /&gt;
Den stora fördelen med X2-tågen jämfört med andra [[Fjärrtåg|svenska fjärrtåg]] är att tågen kan passera kurvor med en högre hastighet. Enligt nya normer från SJ, daterade 1987, tilläts X2000 (kategori S) att köra teoretiskt 15 % snabbare i kurvorna än kategori B. Numera dock skillnaden reducerad till endast 9 % enligt beslut från Transportstyrelsen (mars 2017). Nackdelen är att hjulskivorna pressas hårdare mot den yttre [[Räls|rälen]] i en kurva, vilket orsakar större sidokrafter men även ökat slitage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Korglutningen är endast avsedd att öka komforten&amp;lt;ref&amp;gt;{{Tidningsref|rubrik=X2000 – lutande lösning som blev en långkörare|url=https://www.nyteknik.se/teknikhistoria/x2000-lutande-losning-som-blev-en-langkorare-6399053|tidning=Ny Teknik|hämtdatum=2018-02-19|språk=sv}}&amp;lt;/ref&amp;gt;. Korglutning innebär att tåget bankar (lutar) inåt i en kurva. Om korglutningen inte fungerar kan passagerare märka att packning, mat på stolsbordet och annat förflyttar sig i sidled, detta trots att hastigheten ofta sänks när korglutningen är ur funktion i en eller flera vagnar (???). Vid allvarligare fel i korglutningen samt dess system och som heller inte kan hanteras av något reservsystem, stänger systemet av sig och påverkad vagn fortsätter olutad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samtliga passagerarvagnar hos ett X2-tåg är försedda med korglutning men däremot inte loket. Vagnskorgen kan som mest luta 6,5 grader. [[Lok]]et, som drar eller trycker på, har inget passagerarutrymme och heller inget system för korglutning. Loken, samt manövervagnen, ger istället mätvärden till systemen i passagerarvagnarna. &lt;br /&gt;
* Under 20&amp;amp;nbsp;km/h är korgens rörelse hydrauliskt låst. Ingen korglutning sker.&lt;br /&gt;
* Under 80&amp;amp;nbsp;km/h ligger systemet som styr korglutningen i &amp;quot;vänteläge&amp;quot;. Även här sker ingen korglutning.&lt;br /&gt;
* Över 80&amp;amp;nbsp;km/h aktiveras korglutningen och regleras aktivt.&lt;br /&gt;
Med en lutning på ungefär 6,5 grader känner endast passagerarna 30 % av sidokrafterna om man jämför med ett olutat tåg vid samma hastighet.&amp;lt;ref&amp;gt;{{Tidningsref|rubrik=Korglutningssystemet håller dig bekvämare på spåret|url=https://techworld.idg.se/2.2524/1.163636/korglutningssystemet-haller-dig-bekvamare-pa-sparet|tidning=TechWorld|hämtdatum=2018-02-19|språk=sv-SE}}&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hastighetsrekord ===&lt;br /&gt;
X2 har en största tillåten hastighet på 200&amp;amp;nbsp;km/h men är växlad för 210&amp;amp;nbsp;km/h. Tågens normala tekniska toppfart är 210&amp;amp;nbsp;km/h men den största tillåtna hastigheten i trafik är 200&amp;amp;nbsp;km/h. Denna gräns har dock överskridits otaliga gånger vid olika provkörningar samt ibland i reguljär trafik, inte minst på [[Öresundsbron]] där 200–205&amp;amp;nbsp;km/h förekommer. Vid demonstrationskörning i USA uppnåddes 251&amp;amp;nbsp;km/h med drivenhet 2013 och fem vagnar.&amp;lt;ref&amp;gt;{{Webbref|url=https://history.amtrak.com/blogs/blog/on-tour-with-the-x2000-in-america|titel=On Tour with the X2000 in America — Amtrak: History of America’s Railroad|hämtdatum=2018-02-12|verk=history.amtrak.com|språk=en}}&amp;lt;/ref&amp;gt; Rekordet för X2 sattes vid ett hastighetsprov den [[21 juli]] [[1993]]&amp;lt;ref name=&amp;quot;ref_2&amp;quot;/&amp;gt; vid provkörningar mellan [[Varberg]] och [[Falkenberg]] med X2 drivenhet 2016, tre mellanvagnar och X2 drivenhet 2017 (alltså dubbla drivenheter vilket annars aldrig används) uppnåddes hastigheten 276&amp;amp;nbsp;km/h.&amp;lt;ref&amp;gt;{{Tidningsref|rubrik=Rekordet gick som på räls|url=https://www.expressen.se/gt/rekordet-gick-som-pa-rals/?complete-navigation=&amp;amp;site=mobile|tidning=Expressen|hämtdatum=2018-02-12|språk=sv}}&amp;lt;/ref&amp;gt; Vid detta prov hade man dessutom installerat en anpassad version av [[Automatic Train Control|ATC]]-2. X2 har alltid haft speciellt ATC-program vid provkörningar med överhastighet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta svenska rekord slogs 13 år senare, 2006, av [[Gröna tåget]]. Det snabbaste järnvägsfordonet i Sverige är dock operatören [[Hector Rail]]s{{När/sub|datum=2015-06}} Taurus-lok från tillverkaren [[Siemens AG|Siemens]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 1955 uppnådde ett franskt tåg hastigheten 331&amp;amp;nbsp;km/t. År 2007 körde ett TGV- tåg i 575&amp;amp;nbsp;km/t. Bägge turerna var dock endast provkörningar och TGV kör i reguljär trafik inte snabbare än kring 300&amp;amp;nbsp;km/t.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Framtida höjning av hastighet ====&lt;br /&gt;
När X2 tillverkades hade SJ planer på att höja tågets hastighet till över 200&amp;amp;nbsp;km/h när [[infrastruktur]]en tillät det. En utredning gjordes av tillverkaren under 2005 om möjligheterna att modifiera vissa X2-tåg för sth 220 eller 250&amp;amp;nbsp;km/h. Det var möjligt för 220&amp;amp;nbsp;km/h [https://web.archive.org/web/20070929220706/http://www.stambanan.com/dokument/Nyhetsbrev%202005-12-20.pdf], men då skulle nya drivmotorer med högre effekt behöva installeras. När ett tågsätt lånades ut till USA kördes det dock i reguljär trafik med hastigheten 217&amp;amp;nbsp;km/h i cirka 5 månader under 1993 utan några andra ändringar än att vissa parametrar ändrades i styrdatorn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tågsätten och deras enheter == &lt;br /&gt;
Ursprungligen bestod X2-tågen av sex eller sju sammankopplade fordon: en manövervagn, tre eller fyra mellanvagnar, en restaurangvagn, och en drivenhet. Senare levererades även fyra- och femvagnarståg utan restaurangvagn (X2-2 och X2-1). Numera (2018) så förekommer i normal trafik endast tåg med sju sammankopplade fordon: Drivenhet, 1 klass-vagn (vagn 1), antingen 1 klass-vagn (vagn 2) eller 2 klass-vagn (vagn 3), 2 klass-vagn (vagn 4), 2 klass- och bistrovagn (vagn 5), 2 klass-vagn (vagn 6) och 2 klass-manövervagn (vagn 7).&amp;lt;ref&amp;gt;{{Webbref|url=http://www.sj.se/content/1/c6/06/92/46/VagnsskissX2000_SE.pdf|titel=Vagnskiss SJ Snabbtåg|hämtdatum=2018-04-16|författare=|efternamn=|förnamn=|författarlänk=|efternamn2=|förnamn2=|datum=|år=|månad=|format=|verk=|utgivare=SJ|sid=|språk=|doi=|arkivurl=https://web.archive.org/web/20150318233100/http://www.sj.se/content/1/c6/06/92/46/VagnsskissX2000_SE.pdf|arkivdatum=2015-03-18|citat=|ref=}}&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag är X2-tågen, under sitt varumärke ''X&amp;amp;nbsp;2000'', SJ:s vanligaste persontåg i fjärrtrafik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oftast används litterat X2 syftande på ett helt tågsätt, men när fordonen i ett X2-sätt betraktas var för sig är det endast drivenheten som har [[Littera (järnväg)|Littera]]t X2, medan vagnarna har andra littera. Även om drivenheten saknar platser för passagerare (istället innehåller det ett stort maskinrum med hög bullernivå så utrymme saknas) så är det inget [[lok]]. Uppbyggnaden är istället en [[motorvagn]] som saknar sittplatser, ungefär som Rc- loket. Dock konstruerades drivenheten med ett litet expressgodsutrymme. I tågsätten som är godkända för trafik i Danmark (littera X2K) är utrymmet för expressgods mindre då den danska ATC-utrustningen tar upp delar av platsen.{{källa behövs||månad=2017-05}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På [[Bombardier]]s webbplats marknadsförs konstruktionen under namnet X&amp;amp;nbsp;2000, det vill säga samma namn som SJ:s snabbtågskoncept.&amp;lt;ref&amp;gt;{{Webbref|url=https://www.bombardier.com/en/transportation/projects/project.x200-sweden.html?f-region=americas|titel=X2000- Sweden - Sweden - Bombardier|hämtdatum=2018-02-12|verk=www.bombardier.com|språk=en}}&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== X 2-2/X 2-1 (X200) ==&lt;br /&gt;
En avkortad tågtyp baserad på X2, med den inofficiella beteckningen '''X 2-2/X 2-1''' byggdes av [[Kalmar Verkstad]]. Tågets populärnamn var X200. X2-2/2-1 användes som [[InterRegio]]-tåg, och sattes i trafik på [[Kust till Kust|Kust till kust-banan]], [[Svealandsbanan]] och på linjen [[Västerås]]–[[Eskilstuna]]–[[Norrköping]]–[[Linköping]]–[[Mjölby]]–[[Hallsberg]]–[[Örebro]] i mitten på 1990-talet. Tågtypen var närmast identisk med X2 och tågets tekniska prestanda var samma som för X2. Skillnaden var ett avkortat tågsätt samt att det bestod av en drivenhet, två eller tre mellanvagnar och en [[manövervagn]], alltså tre eller fyra vagnar för passagerare mot normalt sex eller sju för X2. På X2-2/2-1 fanns det heller ingen bistrovagn. Ett utvändigt kännetecken för X 2-2/X 2-1 var den röda linje som löpte utmed tågsidan strax under fönsterraden motsvarande linje var blå på X2. Inredningen var något enklare, då heltäckningsmattorna från X2 ersatts med plastmatta, de vadderade väggpartierna med blått tyg med vit hårdplast, och färgen på stolsklädseln var i röd ton. Manövervagnen innehöll första klass medan mellanvagnarna innehöll andra klass. I slutet av 1990-talet ökade behovet av X2-tåg på huvudlinjerna och samtliga X 2-2/X 2-1 byggdes därför om till vanliga X2-sätt.&amp;lt;ref name=&amp;quot;ref_2&amp;quot;/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Problem ==&lt;br /&gt;
Under vinterhalvåret 2007/2008 drabbades X2-drivenheterna av onormalt mycket problem.{{källa behövs|datum=2015-06}} Orsaken visade sig vara ett styrfel som plötsligt dök upp i drivsystemet och som bland annat ledde till att drivenheterna enbart kunde gå med halv effekt. Detta i sin tur orsakade haverier med stopp som följd, och punktligheten för X&amp;amp;nbsp;2000-tågen försämrades drastiskt under den perioden. Under vintern hade SJ tätt samarbete med [[Euromaint]], [[Bombardier]], [[Banverket]] och expertis från [[Kungliga Tekniska högskolan]] och [[Chalmers tekniska högskola]] för att gå till botten med problemen. En mängd fordonsfel av olika karaktär har lett till att tåg har fått ställas in eller ibland evakueras ute på linjerna. Problemen med styrfel löstes dock av Elektronikkonsult och samtliga driv åtgärdades 2010.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olyckor ==&lt;br /&gt;
X&amp;amp;nbsp;2000 tågen har varit relativt förskonade från allvarligare olyckor genom åren. Urspårningar och bränder har skett men X2-tågen har klarat sig bra tack vare sin stabila grundkonstruktion som gör att den i största möjliga mån håller sig kvar på spåret.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den 12 september 2010 inträffade en olycka där ett X2-tåg på väg mot Malmö kolliderade med en spårgående traktorgrävare vid [[Kimstad]] station på [[Södra stambanan]] i [[Östergötland]].&amp;lt;ref&amp;gt;{{Webbref|url=https://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/2010/Angaende-tagolyckan-utanfor-Kimstad/|titel=Angående tågolyckan utanför Kimstad|hämtdatum=2018-06-13|verk=www.transportstyrelsen.se|språk=sv|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180613085436/https://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/2010/Angaende-tagolyckan-utanfor-Kimstad/|arkivdatum=2018-06-13}}&amp;lt;/ref&amp;gt; Vid tidpunkten för kollisionen skedde ett banarbete på sträckan. Traktorgrävaren befann sig av hittills okänd anledning inom det trafikerade spårets närområde och vid kollisionen for traktorgrävarens bakre kran in i det passerande X2-tåget. En person omkom och 18 skadades, varav tre allvarligt.&amp;lt;ref&amp;gt;{{Tidningsref|rubrik=Flera svårt skadade i tågolycka|url=http://www.gp.se/nyheter/sverige/flera-sv%C3%A5rt-skadade-i-t%C3%A5golycka-1.1033951|tidning=Göteborgs-Posten|hämtdatum=2018-06-13|språk=sv}}&amp;lt;/ref&amp;gt;&amp;lt;ref&amp;gt;{{Tidningsref|rubrik=Kvinnan avled efter tågolyckan {{!}} SvD|url=https://www.svd.se/kvinnan-avled-efter-tagolyckan|tidning=SvD.se|hämtdatum=2018-06-13|språk=sv|förnamn=Karin |efternamn=Thurfjell}}&amp;lt;/ref&amp;gt; Drabbad X2-drivenhet var X2K 2043 som är den senast, för Sveriges del, levererade X2-enheten. Enheten och övriga tågsättet fick omfattande skador men både drivenheten 2043, mellanvagnarna samt manövervagnen reparerades - även om det tog några år.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ytterligare en olycka inträffade den 1 januari 2011 på [[Malmö Centralstation]], då ett tågsätt skulle köras fram till stationen för att senare avgå mot Stockholm. Under [[rangering]] fick tåget av oklar anledning för hög hastighet, så att tåget körde in i stoppbocken i änden på stationsspåret. Tåget fick stora skador; drivenheten totalförstördes och efterföljande vagn trycktes upp ovanpå drivenheten och förstördes även den. Tåget var dock tomt när olyckan inträffade och växlaren ombord (lokföraren stod på perrongen) skadades endast lindrigt. Skadad drivenhet var nr 2014. Den svårt skadade drivenheten 2014 har under 2012 slopats och plockats på användbara reservdelar. Den kommer att skrotas tillsammans med förstaklassvagnen UA2 2819 som befann sig närmast drivenheten vid olyckan.{{uppdatera mening|datum=2015-09}} Källa SLMP 2012.&amp;lt;ref&amp;gt;{{tidningsref|författare=Kristin Nord|titel=&amp;quot;Det såg ut ungefär som i en film&amp;quot;|url=http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1342549/Tagkrasch-pabrMalmo-Central.html|hämtdatum=2 januari 2011|tidning=Sydsvenskan|datum=1 januari 2011|arkivurl=https://web.archive.org/web/20110104043811/http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1342549/Tagkrasch-pabrMalmo-Central.html|arkivdatum=4 januari 2011}}&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ännu en incident med ett X2 inträffade på [[Sundsvalls centralstation|Sundsvall C]] den 29 december 2010 då drivenheten X2 2017 eldhärjades.&amp;lt;ref&amp;gt;http://st.nu/medelpad/sundsvall/1.2614006-brand-pa-x2000-tag&amp;lt;/ref&amp;gt; Förarhytten blev helt utbränd invändigt. Anledningen visade sig vara en kokplatta som fattade eld. Drivenhet 2017 sattes åter i trafik efter olyckan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brand utbröt i drivenheten X2 2026 på tåg 431 från Stockholm mot Göteborg den 19 februari 2016 utanför Skövde.&amp;lt;ref&amp;gt;{{Tidningsref|rubrik=Brand i X2000-lok|url=https://www.nyteknik.se/fordon/brand-i-x2000-lok-6335879|tidning=Ny Teknik|hämtdatum=2018-06-13|språk=sv}}&amp;lt;/ref&amp;gt; Vad som händer med 2026 är i nuläget (september 2016) oklart, men skall luta åt renovering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tekniska vagndata ==&lt;br /&gt;
Totalt har 229 stycken X2-vagnar beställts under leveransperioden. [[Vagnskorg]]en är i samtliga fall utförd i [[rostfritt|rostfri]] [[korrugerad plåt]], en teknik som har varit vanlig länge i bland annat [[Frankrike]], [[Portugal]] och [[USA]]. Vagnarna har en tämligen konventionell vikt (47 ton per vagn) medan [[manövervagn]]en väger 55 ton.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samtliga passagerarutrymmen har [[klimatanläggning]], det vill säga luften kan såväl värmas som kylas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sittkomforten i andra klass följer den nya västeuropeiska trenden med trång vagnsinredning (stolavstånd endast 92&amp;amp;nbsp;cm) och så kallad medsittning (stolarna placerade &amp;quot;på rad&amp;quot; istället för mot varandra) i salonger. Under senare år{{När/sub|datum=2015-06}} har även vagnarna i andra klass fått [[heltäckningsmatta]], ett materialval som dämpar bullervolymen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Rullstol]]sburna resenärer kan med hjälp av tågets rullstolslift komma ombord då nivåskillnaden mellan plattform och vagngolv är cirka en halvmeter hög.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vagnkorgarna tillverkades av [[Kalmar Verkstad]] (nedlagd 2005) , medan boggierna tillverkades av [[Adtranz]] boggiverkstad i Helsingborg (nedlagd 1997).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Renovering/upprustning ==&lt;br /&gt;
År 2014 tecknade SJ och ABB ett avtal om teknisk uppgradering av samtliga X2-tåg.&amp;lt;ref&amp;gt;{{Tidningsref|rubrik=SJ totalrenoverar X2000-tågen|url=http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/sj-totalrenoverar-x2000-t%C3%A5gen-1.4112669|tidning=Göteborgs-Posten|hämtdatum=2018-02-12|språk=sv}}&amp;lt;/ref&amp;gt; &lt;br /&gt;
Vid uppgraderingen kommer gammal drivteknik, styrsystem och strömriktare bytas ut mot nya, mer energieffektiva komponenter som också ger bättre driftsäkerhet.&amp;lt;ref&amp;gt;{{Tidningsref|rubrik=SJ renoverar gamla snabbtågen|url=https://www.nyteknik.se/fordon/sj-renoverar-gamla-snabbtagen-6400896|tidning=Ny Teknik|hämtdatum=2018-02-12|språk=sv}}&amp;lt;/ref&amp;gt; Med denna upprustning av hela X2-flottan beräknas tågens livslängd förlängas 20-25 år.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
År 2016 tecknade SJ och Swedtrac ett avtal om en upprustning av interiören som omfattar bl.a helt ny inredning, stolar och bistro. 15% fler sittplatser kommer finnas ombord efter upprustningen. &lt;br /&gt;
&amp;lt;ref&amp;gt;{{Pressmeddelanderef|url=http://www.mynewsdesk.com/se/sj/pressreleases/sj-i-miljardavtal-foer-modernisering-av-interioeren-i-nya-x-2000-1372477?utm_campaign=Subscription&amp;amp;utm_source=realtime&amp;amp;utm_medium=email |rubrik=SJ i miljardavtal för modernisering av interiören i nya X 2000 |utgivare=SJ AB |datum=2016-04-14 |format= |språk= |åtkomstdatum=2018-05-18 |arkivurl= |arkivdatum= }}&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tabell över vagndata ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable sortable&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! scope=&amp;quot;col&amp;quot; |	&lt;br /&gt;
! scope=&amp;quot;col&amp;quot; | UB2&lt;br /&gt;
! scope=&amp;quot;col&amp;quot; | UB2X	&lt;br /&gt;
! scope=&amp;quot;col&amp;quot; | UA2&lt;br /&gt;
! scope=&amp;quot;col&amp;quot; | URB2&lt;br /&gt;
! scope=&amp;quot;col&amp;quot; | Totalt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| '''Allmänt'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Typ || sittvagn || sittvagn || sittvagn || sittvagn + bistro &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Operatör || SJ || SJ || SJ || SJ &lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
| Tillverkare || KVAB, Asea || KVAB,Asea || KVAB,Asea || KVAB,Asea &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Beställning || 1986 || 1986 || 1986 || 1986 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Antal tillverkade || xxx st || xxx st || xxx st || xx st &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Första leverans || 1990 || 1990 || 1990 || 1990 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Tomvikt || 47,0 t || 55,0 t || 47,0 t || 49,0 t || xx&amp;amp;nbsp;xxx t&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Största tillåtna hastighet || 210&amp;amp;nbsp;km/tim || 210&amp;amp;nbsp;km/tim || 210&amp;amp;nbsp;km/tim || 210&amp;amp;nbsp;km/tim&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| '''Korg'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Längd över stötytor || 24&amp;amp;nbsp;950&amp;amp;nbsp;mm || 21&amp;amp;nbsp;980&amp;amp;nbsp;mm || 24&amp;amp;nbsp;950&amp;amp;nbsp;mm || 24&amp;amp;nbsp;950&amp;amp;nbsp;mm || x&amp;amp;nbsp;xxx&amp;amp;nbsp;000&amp;amp;nbsp;mm&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Korglängd || 24&amp;amp;nbsp;400&amp;amp;nbsp;mm || 2x&amp;amp;nbsp;xxx mm || 24&amp;amp;nbsp;400&amp;amp;nbsp;mm || 24&amp;amp;nbsp;400&amp;amp;nbsp;mm &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Boggieavstånd || 17&amp;amp;nbsp;700&amp;amp;nbsp;mm || 14&amp;amp;nbsp;250&amp;amp;nbsp;mm || 17&amp;amp;nbsp;700&amp;amp;nbsp;mm || 17&amp;amp;nbsp;700&amp;amp;nbsp;mm &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Korghöjd || 3&amp;amp;nbsp;814&amp;amp;nbsp;mm || 3&amp;amp;nbsp;814&amp;amp;nbsp;mm || 3&amp;amp;nbsp;814&amp;amp;nbsp;mm || 3&amp;amp;nbsp;814&amp;amp;nbsp;mm &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Korgbredd || 3&amp;amp;nbsp;080&amp;amp;nbsp;mm || 3&amp;amp;nbsp;080&amp;amp;nbsp;mm || 3&amp;amp;nbsp;080&amp;amp;nbsp;mm || 3&amp;amp;nbsp;080&amp;amp;nbsp;mm &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Typ av koppel || kortkoppel || kortkoppel || kortkoppel || kortkoppel &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| '''Boggier'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Axelavstånd || 2&amp;amp;nbsp;900&amp;amp;nbsp;mm || 2&amp;amp;nbsp;900&amp;amp;nbsp;mm || 2&amp;amp;nbsp;900&amp;amp;nbsp;mm || 2&amp;amp;nbsp;900&amp;amp;nbsp;mm&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Hjuldiameter || 880&amp;amp;nbsp;mm || 880&amp;amp;nbsp;mm || 880&amp;amp;nbsp;mm || 880&amp;amp;nbsp;mm &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Bromstyper || skivbroms || skivbroms || skivbroms || skivbroms &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || skenbroms|| skenbroms || skenbroms || skenbroms   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| '''Elsystem'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Matningsspänning|| 1,0 kV 16⅔&amp;amp;nbsp;Hz || 1,0 kV 16⅔&amp;amp;nbsp;Hz || 1,0 kV 16⅔&amp;amp;nbsp;Hz || 1,0 kV 16⅔&amp;amp;nbsp;Hz  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Batterispänning || 24 V  || 24 V || 24 V || 24 V &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Klimatanläggning || ja || ja || ja || ja  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| '''Inredning'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Typ av inredning || salong || salong || salong || salong + bistro &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Antal sittplatser || 76 pl || 49 pl || 51 pl || 29 pl || xx&amp;amp;nbsp;xxx pl&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Antal säten i bredd || 2 + 2  || 2 + 2 || 2 + 1 || 2 + 2 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Sätesavstånd || xx cm  || 92&amp;amp;nbsp;cm || xxx cm || xxx cm &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Antal ingångar per sida || 2 st || 1 st || 2 st || 1-2 st &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Referenser ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;references/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Externa länkar==&lt;br /&gt;
*[http://www.jarnvag.net/vagnguide/x2 X2 på Jarnvag.net]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{Svenska tågtyper}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Motorvagnar]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Svenska järnvägsfordon]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Bombardier]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>217.213.106.145</name></author>
	</entry>
</feed>