X2000
| X 2000 | |
 X 2000-tåg vid Lunds centralstation i april 2008. | |
| Fordonstyp | X2 |
|---|---|
| Typ av tågsystem | Fjärrtåg |
| Operatörer | SJ AB |
| Antal linjer | 5 |
| Länder som trafikeras | Sverige Danmark Norge |
X 2000 är ett koncept med svenska snabbtåg, samt en tillhörande tågtyp byggt av Kalmar Verkstad och ABB mellan 1989 och 1998. Själva fordonstypen heter inte X 2000 utan det är ett varumärke, registrerat av SJ i ett antal länder. Tågsättet är uppkallat efter drivenheten (fordonet i vilket drivutrustningen är placerad) och heter formellt X2. Det har förekommit tågkoncept i Sverige där X2-tågen använts, som inte haft benämningen X 2000.[1]
Det första tågsättet provkördes hösten 1989 och sattes i reguljär trafik Göteborg-Stockholm i september 1990 under konceptnamnet X 2000. Från början lanserades konceptet X 2000 samt tillhörande tåg som ett exklusivt tåg främst för affärsresenärer med slogans som "Enklare än flyget, snabbare än tåget", men under 1990-talet blev X2 den vanligaste typen av fjärrtåg på stambanorna och profilen blev mer folklig.[2]
X 2000-tåg är främst avsedda för att köras på sträckor med få uppehåll per längdenhet. Kapacitetsmässigt är X2000 dock förhållandevis litet, endast 5 vagnar i ursprungsversionen, vilket kan jämföras med 12 vagnar tyska ICE och 16 vagnar för Shinkansen. Därför har X 2000-tågen tagits ur regional trafik på till exempel Svealandsbanan[3], eftersom restiden knappast blev kortare än med motorvagnståget X40 och att korglutning heller inte behövdes på de raka banorna.
X 2000-tågen köptes in för att kunna köras med hög hastighet (upp till 200 km/h) på gamla, kurviga järnvägar. Detta är möjligt genom tågens mjuka boggier och korglutning. Korglutningen är endast till för passagerarnas komfort och åstadkoms genom att vagnarna lutas inåt i kurvorna (dock inte drivenheten) med hjälp av hydraulik. X2 tilläts därför enligt 1987 års normer från SJ teoretiskt gå 15 % snabbare genom kurvor än konventionella loktåg (kategori S respektive B).
Den 9 mars 2017 tillät emellertid Transportstyrelsen (se dok "Godkännande av motorvagn typ X74, MTR Nordic Express för trafik med höjd rälsförhöjningsbrist") för konventionella tåg en rälsförhöjningsbrist på 180 mm (att jämföra med 245 mm för X2000) vilket innebär att den teoretiska hastighetsskillnaden mellan X 2000 och X74 numera endast är 9 %.[4] Detta beslut torde utgöra det definitiva slutet för fortsatta planer att beställa nya lutningsbara fjärrtåg i Sverige (det senaste beställdes augusti 1986; X2).
Littera X2
Benämning (eller Littera) för drivenheten är X2. Mellanvagnarna kan heta UA2, UB2, URB2K och manövervagnarna UB2X. Varianter har förekommit hos Linx. Linx-varianterna var bland annat anpassade för trafik i Danmark och Norge.
Idag är X 2000 (littera X2) den vanligaste persontågstypen längs de stora fjärrtågslinjerna i Sverige. Tåget introducerades som X 2000 den 4 september 1990 och årligen sker 6–7 miljoner resor. X 2000-tågen går oftast med 6 vagnar och tar då 309 passagerare (antalet sittplatser varierar dock).[5]
Under 2005 inleddes ett projekt med att totalrenovera alla X2-tåg och samtidigt fick bistron ett nytt utförande. I samband med renoveringen av tågen installerades bl.a. 230 V AC eluttag vid varje sittplats, samt trådlös internetuppkoppling. Utvändigt målades tågen i en ny grå färgsättning. Invändigt märktes förändringen genom att stolarna fick en ny grå klädsel.
Renovering av X 2000-tåg
SJ har meddelat att samtliga X 2000-tåg kommer att genomgå en stor renovering. Första renoverade tåget väntas tas i trafik under sommaren 2019.[6][7]
Förbindelser och restider med SJ Snabbtåg
Sträckor som trafikeras med SJ Snabbtåg, det vill säga X 2000 eller SJ 3000. Restider den 24 september 2018.[8]
| Destination | Restid | Sträcka | Medelhastighet (km/h) | Antal per vardag per riktning |
|---|---|---|---|---|
| Stockholm–Göteborg (X 2000) | ca 3 tim. 07 min. (nonstop ca 2 tim. 57 min.) | 455 km | 147 (162 nonstop) | 18 |
| Stockholm–Malmö (X 2000) | 4 tim. 23 min. | 614 km | 137 | 16 |
| Stockholm–Köpenhamn (X 2000) | 5 tim. | 655 km | 130 | 6 |
| Stockholm–Jönköping (SJ 3000) | 3 tim. 37 min. | 389 km | 124 | 1 |
| Stockholm–Oslo (X 2000) | 5 tim. 28 min. | 572 km | ? | 1 |
| Stockholm–Karlstad (X 2000 och SJ 3000) | 2 tim. 26 min. (X 2000) 2 tim. 35 min (SJ 3000) | 327 km | 145 (X 2000) 123 (SJ 3000) | 2 (SJ 3000) 2 (X 2000) |
| Stockholm–Uddevalla (SJ 3000) | 4 tim. 05 min. | 466 km | 122 | 1 |
| Stockholm–Sundsvall (SJ 3000) | 3 tim. 31 min. | 402 km | 116 | 5 |
| Stockholm–Umeå (SJ 3000) | 6 tim. 23 min | 714 km | 112 | 2 |
| Stockholm–Östersund (SJ 3000) | 4 tim. 56 min. | 549 km | 122 | 1 |
| Göteborg–Malmö (SJ 3000 och X 2000) | 2 tim. 15 min (X 2000) 2 tim. 21. min (SJ 3000) | 300 km | ? | 8 |
De 18 tågen per riktning mellan Stockholm och Göteborg innebär 11 500 sittplatser per dag sammanlagt, vilket gör nästan 4 miljoner per år bara på Stockholm–Göteborg.
Tidigare kunde i undantagsfall X 2000-förbindelser gå med annat än X2-tåg. Mellan Stockholm och Sundsvall hade man en tid 2011 ersatt X 2000-tågen med dubbeldäckartåget X 40 (som även de har 200 km/h som toppfart) eftersom de nya SJ 3000 som skulle trafikera sträckan var försenade vilket orsakade stort missnöje[9]. SJ hade även några traditionella vagnar som inreds i X 2000-liknande stil och gick som reserv vid fel på X2-tågsätten. Detta koncept kallades för "Blue X".[10] Dessa vagnar används idag i vanliga InterCitytåg, Blue X-konceptet är avvecklat.
Framtiden
SJ har efter inköpet av X 2000 endast köpt fjärrtåg av standardmodeller som andra operatörer redan haft i trafik, endast lätt anpassade till SJ:s önskemål. SJ har köpt 43 stycken av dubbeldäckartåget X40 (50 tågsätt planerades inledningsvis) och 20 stycken fyravagnars Reginatåg, som SJ givit namnet X55 och varumärket SJ 3000. Såväl SJ 3000 som X40 har topphastigheten 200 km/t, precis som X2000.
X55 har dock bättre acceleration än X2-tågen (tre gånger fler drivaxlar), och inredning i X 2000-stil. X55 ska inte ses som en efterföljare till X2, utan som en komplettering.[11] X55 är kortare (fyra vagnar istället för sex) och används på linjer med färre passagerare. Tanken var att X2-tågen vid behov skall köras multipelkopplade två och två för att få plats för fler passagerare under högtrafik på de linjer där X2 blir kvar. X55/SJ 3000-tågen hade premiärtur för passagerare 6 februari 2012.[12]
Det har funnits planer på att höja topphastigheten för X2. Aseas f d direktör Åke Nilsson vid Asea Traction skrev i ett debattinlägg[13] att "...X2-tågen borde utrustas med ett lok till och uppgraderas till 250 km/tim vilket är tekniskt möjligt. Det visades 1993 då ett X2-tåg med dubbla lok satte svenskt hastighetsrekord med 276 km/tim".
SJ:s styrelse beslutade 2017 att påbörja inköp av ett 30-tal nya snabbtåg för toppfart 250 km/h utan korglutning.[14].
Historia och utveckling
Redan under 1960-talet började SJ planera för en ny generation snabbtåg. De gamla fjärrtågen, dragna av främst Rc-lok, hade en teknisk topphastighet av 160 km/h men körde som mest i 130 km/h (160 km/h från mitten av 1980-talet). Ungefär samtidigt började såväl den västtyska järnvägsförvaltningen (Deutsche Bundesbahn) som den franska (SNCF) att köra i 200 km/h med konventionella lokdragna tåg på gamla banor. Vid ett relativt tidigt stadium valde SJ att satsa på tåg med korglutning.
Värt att notera i sammanhanget är att den amerikanska varianten av de svenska Rc-loken, beteckningen AEM-7, var godkänd för 201 km/tim.
Frankrike
I Frankrike pågick prov med lutningsbara motorvagnståg. Förebilden var USA, där liknande prov ägt rum ännu tidigare. Under 1947 genomfördes prov hos den franska statsjärnvägen (SNCF) med en lutningsbar personvagn.
Under 1950-talet provkördes med en maximal rälsförhöjning på 150 mm. På huvudlinjen Paris–Lyon planerade man att höja topphastigheten från 140 km/tim till 180 km/tim. När ett tåg kör snabbare genom en kurva uppstår en ”brist” på lutning av banan, så kallad rälsförhöjningsbrist.[15] För att klara topphastigheten 180 km/tim genom en kurva med radien 800 meter och rälsförhöjningen 140 mm tillät man rälsförhöjningsbristen 338 mm (X 2000 har max 245 mm).
Provtåget var en motorvagn med följande data:
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | 23 798 mm |
| Bredd | 3 080 mm |
| Boggiavstånd | 16 860 mm |
| Axelavstånd | 1 350 mm |
| Höjd över tak | 3 653 mm |
| Golvhöjd | 750 mm/ 1 750 mm |
| Antal sittplatser | 28 |
| Maximal korglutning | 18 grader |
| Material korg | lättmetall |
| Maximal tomvikt | 37 ton |
| Broms | skivbroms (amerikanska Lockheed) |
(mer info: tidskriften "Järnvägsteknik", 1/1958)
Italien
Vid ett teknikmöte i Genua i Italien 1967 presenterades av Paolino Camposano en idé för ett tåg med korglutningsteknik. Italienska statens järnvägar (FS) finansierade 1970 Fiat för projektering och tillverkning av ETR 401.
Projektet lades sedan ner av politiska och ekonomiska skäl och tåget blev ett unikt exemplar, men blev grunden till utveckling av Pendolino (patenterad av Fiat) som från mitten av 1980-talet blev en succé och såldes till flera europeiska länder.
ETR 401 bestod av ett antal motorvagnar med låg axellast. Tåget var eldrivet och matades med kontaktledningsspänningen 3 kV likspänning.
Under 1985 beställde FS serieversionen med beteckningen ETR 450. Det nya tågsättet bestod av motorvagnar och en släpvagn. Dess topphastighet var 250 km/t. Tillverkaren Fiat såldes senare till TGV- tillverkaren Alstom (Frankrike).
Storbritannien
I Storbritannien byggdes 1972 provtåget APT-P (Advanced Passenger Train - Prototype) som var utrustat med korglutning, men det projektet lades ner på grund av problem. Tillverkaren av drivutrustningen var Asea.
Norge
Under slutet av 1970-talet började den norska operatören NSB att planera för en ny generation lutningsbara motorvagnståg. Under början av 1980-talet sattes dock en ny generation lutningsbara loktåg i trafik. Dock förbereddes endast vagnarna för lutning. Tågen drogs av en ny generation ellok med asynkronmotorer och vagnarna var tillverkade av lättmetall. Boggierna i personvagnarna var av s.k. mjuk typ med radiellt inställbara hjulaxlar (även loken utrustades med en liknande lösning).
Under slutet av 1990-talet levererades en ny generation lutningsbara motorvagnståg till NSB. Restiderna förkortades dock bara marginellt.
Sverige
I Sverige modifierades under slutet av 1960-talet ett elektriskt motorvagnståg för lokaltrafik (typ X1) och fick lutningsbar vagnkorg som vilade på en ny generation Asea-boggier med tryckluftsstyrd korglutning. Något senare modifierades ett äldre 3-vagnars motorvagnståg (typ X5) för höghastighetsprov. Det fick beteckningen X15 och utrustades med hydrauliskt styrd korglutning (snabbare reaktion på styrsignal). Erfarenheter från X15 användes då X 2000 utvecklades. Mot slutet av provperioden med X15 kopplades en X2 prototypvagn (kallad X15-4) in i tågsättet. Under augusti 1986 beställdes de första X2-tågsätten av SJ från de svenska tillverkarna Kalmar Verkstad (KVAB/Statsföretag) och ASEA.
Den 4 september 1990 hade X 2000 trafikpremiär mellan Stockholm och Göteborg.
Alla X2-tågsätt har luftkonditionering som standard, det vill säga luften kan även kylas.
Under 1980-talet kallades SJ:s snabbaste tåg City Express och de gick till exempel Stockholm-Göteborg (tid ca 3:50) och Stockholm–Malmö. De bestod av Rc-lok och konventionella personvagnar från 1960-talet, och hade ett fåtal stopp med 160 km/h som max fart. City Express togs bort från linjen Stockholm–Göteborg när X 2000 infördes 1990. X 2000 gick en kvart fortare än City Express, till en början runt 3:35. Vid trafikstarten var det inte så många och långa sträckor som tillät 200 km/h. Grödingebanan öppnades 1995, vilket i sig sparade drygt 10 minuter (raka spår och stora kurvradier).
Från början trafikerade SJ X 2000 bara sträckan Stockholm−Göteborg. De första månaderna hade tåget både första klass (serviceklass X 2000) och budgetklass. Biljettpriserna Stockholm–Göteborg i första klass var detsamma som City Express hade haft, 656 kr inkl alla tillägg. Budgetklass kostade 375 kr inkl platsbiljett. Biljettpris för vanliga tåg var 556 kr i 1 klass respektive 355 kr i 2 klass inklusive platsbiljett. Servicekonceptet X 2000 innebar att biljettpriset inkluderade en måltid i form av frukost, lunch eller kvällsmat som serverades vid sittplatsen (ej i budgetklass). Man hade också mot avgift tillgång till telefon och telefax som fanns ombord. Budgetklass togs bort efter några månader för att återkomma några år senare. Efter några år började X 2000 att trafikera flera sträckor, exempelvis Stockholm−Malmö. Efter en tid infördes också serviceklass X 2000 Budget (andra klass) med ett lägre biljettpris. X 2000 Budget innebar en lägre servicenivå än i X 2000, mat ingick inte i priset. Sedan Öresundsbron öppnades har X 2000 trafikerat även denna.
Under perioden 2000–2004 användes X2-tåg i trafikkonceptet Linx även om turerna inte kallades X 2000. Många kallade ändå turerna för det, då X 2000 och X2 ofta förväxlats som begrepp.
Under perioden december 2011–januari 2015 kallade SJ tågen för SJ 2000. Efter tidigt 2015 är benämningen återigen X 2000.[16]
Bilder
Ett X 2000-tåg från Malmö mot Stockholm vid Graversfors juni 2011.
Ett X 2000-tåg mot Göteborg passerar Älvsjö i februari 2009.
Ett X 2000 redo för avgång i Hagalundsdepån november 2011.
Ett X 2000-tåg mot Sundsvall passerar det sedan 2017 nedlagda enkelspåret i Gamla Uppsala i september 2010.
Ett X 2000-tåg mot Stockholm passerar Göta Kanal på Norsholmsbron, Norsholm september 2008.
Manövervagnen i det tillbakaköpta X2-tåg som gick i Kina. Järnvägsmuseet i Gävle, september 2012.
Se även
Referenser
Noter
- ↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
- ↑ ”Vagnguide - Motorvagn X2 - järnväg.net” (på sv-SE). www.jarnvag.net. http://www.jarnvag.net/vagnguide/x2. Läst 23 februari 2018.
- ↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
- ↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
- ↑ SJ. ”SJ Snabbtåg X 2000 - SJ”. www.sj.se. https://www.sj.se/sv/om/om-sj/trafik-och-tag/sj-snabbtag-x-2000.html. Läst 4 oktober 2018.
- ↑ SJ. ”Nya X 2000 - SJ”. www.sj.se. https://www.sj.se/sv/om/om-sj/trafik-och-tag/nya-x-2000.html. Läst 4 oktober 2018.
- ↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
- ↑ ”Tågtidtabeller”. tagtidtabeller.resrobot.se. https://tagtidtabeller.resrobot.se/. Läst 22 september 2018.
- ↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
- ↑ ”Lokguide - Ellok Rc7 - järnväg.net” (på sv-SE). www.jarnvag.net. http://www.jarnvag.net/lokguide/rc7. Läst 23 februari 2018.
- ↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
- ↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
- ↑ källa: "Den svenska järnvägen har havererat", Dagens Samhälle, 15 apr 2014
- ↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
- ↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
- ↑ SJ. ”Billiga tågbiljetter och tågresor - sök och boka tåg - SJ”. sj.se. https://www.sj.se/sv/om/om-sj/trafik-och-tag.html. Läst 23 februari 2018.
Källor
- Utveckling av det svenska snabbtåget X 2000. SJ Huvudkontor, Staben Strategisk utveckling, 1995.
- Artikeln är till stor del byggd på de äldre artiklarna om X2 och X2-2
- I framtiden. Broschyr från SJ Huvudkontor 1994.
- Svenska Lok och Motorvagnar med Personvagnar 2012. (SLMP) Ulf Diehl, Lennart Nilsson. ISBN 978-91-85195-04-6
Vidare läsning
- X 2000: enklare än flyget snabbare än tåget. Svenska Järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 86 (1. uppl.). Sollentuna: Svenska Järnvägsklubben. 2012. Libris länk. ISBN 978-91-85195-08-4
Externa länkar
| |||||
